Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 juli 1856, sida 1

kas, ty äfven för denna välgörande kroppsöfning hade man sörjt förträffligt, och de tåligaste skolhästar, iag någonsin sett, stodo här bredvid uti starkt byggda och ändamålsenligt inredda stall. Bakom dessa lekoch öfningsplatser lägo köksoch frukt-trädgårdarne, hvilka till anstalten levererade förträffliga grönsaker och frukter, och hvilka, oaktadt der höllos tvenne trädgårdsmästare, sköttes endast af de vansinnige. Det är nemligen karakteristiskt att de fleste af dem visa den största lust för det lätta och helsosamma trädgårdsarbetet. Här behöfver ej heller någon med tvångsmedel förmås till denna sysselsättning, ty det var beständigt flera som erbjödo sig dertill än som kunde begagnas. För öfrigt deltogo både karlar och qvinnor i detta arbete. Karlarne gräfde, körde skottkärror, plöjde och harfvade, qvinnorna planterade, vattnade och bortrensade ogräs; dock arbetade aldrig de olika könen samtidigt eller på samma ställe. Jag blef behagligt öfverraskad vid åsynen af allt detta och kunde icke underlåta att för direktören uttrycka mitt odelade bifall. Han log förnöjd och tycktes glädja sig öfver mitt yttrande, och jag erfor af honom, att allt detta uppstått efterhand och att det med hvarje år blifvit utvidgadt och efter omständigheterna förbättradt. — Men omkostnaderna, min bäste sir, hvarifrån tager ni dem? (Forts.)