mit derhän, att artikeln väfnader intager främsta rummet bland de s. k. kassa-artiklarne, skulle vilja höja dessa tullsatser. Och till likhet med dem vore det åter icke rådligt att nu sänka de svenska. Vid närmare undersökning af hithörande frågor kan man ieke heller undgå att äfven i den norska taxan bemärka någon afvikelse från det i allmänhet följda systemet, särdeles hvad bomullsväfnader angår, och detta låter också förklara sig af de stora förändringar, som i synnerhet bomullsväfnads-industrien undergått under den tid af nära 20 år, hvilken förflutit sedan grunden till norska tulltaxan uppgjordes af en då nedsatt komitt. Att äfven norska tulltaxan har behof af omarbetning är medgifvet i det gemensamma utlåtandet, ang. Sverges och Norges inbördes handelsförhållanden. Emellertid utmärker sig onekligen den norska taxan för en, med få undantag, efterföljansvärd enkelhet och bestämdhet i afseende å väfnadsartiklarnes indelning, då deremot den svenska, ehuru förenklad, äfven i detta hänseende ännu eger qvar många spår at det inflytande, som vid tullagstiftningen härstädes varit förherrskande. Den osäkerhet vid tullbehandlingen och den otrygghet för inhemska näringarne, som måste blifva följden al en mångfaldig indelning med olika tullsatser för närbeslägtade varuslag, har på sednare tiden vid brytningen emellan de olika tullsystemen uppväckt väl bekanta meningsstrider, svåraro att förlika i samma mån, som uppfinningarne icke blott af nya tillverkningar samt deras användbarhet i mångfaldiga former utan ock af nya arbetsmetoder mer och mer utjemna de skiljaktiga kännemärken, på hvilka indelningen skulle grundas. Den vid hvarje klass af väfnader hittills upptagna hufvudindelning i alngods? samt shawlar, shawletter och andra dukar? har icke någon motsvarighet uti norska tulltaxan och synes icke heller vara påkallad af någon i väfnadernas beskaffenhet och värde grundad skiljaktighet. Utom det attalngodset i flera fall kan så inrättas, att genom en enkel afklippning shawlar eller dukar deraf erhållas, och ändamålet med indelningen att belägga de sednare med högre tull sålunda förfelas, inträffar vidare genom denna indelning, isynnerhet vid bomullsoch linneväfnader, att shawlar och dukar kunna komma att draga lägre tull, än som är bestämdt för alngods af det väfnadsslag, hvaraf shawlen eller duken består. Så t. ex. utgör nu tullen å bomullstyll 1 rdr 24 sk., men för en shawl af samma väfnad 36 sk. 6l, och under det linnekammarduk är belagd med 2 rdr intörselstull, skulle en duk af denna väfnad förtullas efter 1 rdr pr f7. Icke mindre oegentlig är skilnaden emellan tullen å de fina, ofta mycket dyrbara ylleshawlarne, I rdr 64, och å vissa i förhållande till vigten, vida billigare, med 1 rdr 24 sk. belagda ylleväfnader, o. s. v. Komiterade, hvilka derjemte, hvad sidenväfnader angår, af svenskalfabrikanter inhemtat, att med den tullsats, som komit. funnit sig böra föreslå för sidenväfnader i allmänhet, äfven tillverkningen af shawlar och andra dukar af siden vore tillräckligt skyddad, hafva följaktligen ansett omförmälda indelning i alngods och shawlar här, likasom i norska taxan, kunna undvikas. Bland de under hufvudrubriken he!sidenväfnader nu särskildt specificerade väfnadsslag förekomma dels fel) och peluch, dels guldoch silfvertyg, äkta och oäkta, med tydligt skiljaktiga tullsatser. Efter hvad komiterade af sakkunnige personer erfarit, utgöres dock alltid sjelfva mattan eller afvigsidan till den i handeln förekommande äfven finaste silkesfelben utal annat ämne än silke, och vanligen bomull, så att den s. k. silkesfelben rätteligen bör hänföras till halisidenväfnader, bland hvilka den också i norska taxan är upptagen. Af helsidenfelb redovisa visserligen persedelsammandragen för år 1854 såsom införtullade icke mindre än 1,033 16. Då gälde likväl ännu 1851 års tulltaxa, som å heloch halfsidenfelb stadgade lika tullafgifter; och detta förhållande förklarar tillräckligt nämnde motsägelse, samt bör följaktligen icke utgöra hinder för uteslutandet från hnfvudrubriken helsidenväfnader at felb och peluche. Hvad åter angår guldoch siltvertyg, så torde dessa artiklar desto mindre böra under särskild rubrik bibehållas, som införsel deraf alltid varit högst obetydlig och år 1854 alls icke egt rum. Flor, gaz, tyll alla slag, äro redan nu, ehuru upptagne under särskild rubrik, belagde med samma införselstull, som för andra slag, ej specificerade helsidenväfnader är stadgad. Genom uteslutande af den särskilda rubriken förenklas således taxan, utan rubbning af grunden för afgiftsbestämmelsen. Derefter återstå endast 2:ne underafdelningar af helsidenväfnader, nemligen sammet och Yandra slag, hvilken sednare rubrik således skulle omfatta icke blott hvad dermed nu förstås, eller alla släta och fagonerade sidenväfnader, som ej äro särskildt specificerade, tillika med ofvannämnde guldoch silfvertyg samt flor, gaz och tyll, utan äfven den nu med olika tullsats upptagne rubriken shawlar, shawletter och andra dukar. Utom för blonder, bobbinett, tyll och knyplingar, för hvilka norska tulltaxan hänvisar till särskild, för alla slag blonder stadgad tull af ungefär 2 rdr 12 sk. pr fl, efter svenskt mått och vigt, har samma taxa för helsidenväfnader en enda rubrik med 3 rdr tullsats, enligt nyssnämnde beräkning. Då denna tullsats understiger de här nu utgående införsel-afgitterna å släta och saconerade sidenväfnader med 1 rdr 43 sk. 2 rst. samt å shawlar, shawletter och dukar med 3 rdr 5 sk. 64, hafva komiterade, i betraktande deraf, af dessa väfnadsslag här utgöra föremål för inhemsk tillverkning, och att denna tillverkning, nyligen beröfvad förbudsskyddet, icke torde böra på en gång blottställas för så stark täflan, som tullsatsens nedbringande till likhet med den norska skulle framkalla, funnit sig af de upplysningar, flera svenska fabrikanter tillika i ämnet meddelat, föranlåtne i så måtto afvika från den norska tulltaxan, att för de i förslaget upptagne två rubriker sammet och andra slag, de nu stadgade nominella tullsatserna af 3 rdr för sammet och 4 rdr för andra slag blifvit bibehällne, hvarigenom en betydlig lindring i allt fall förbrukaren beredes, då afgifterna till handelsoch sjöfartsfonden samt tolagen bortfalla. Under kalfaidenräfhaller hafva komiterade på fliint anfärda a Til hat A här