— c—k—e— —— 111111110 MIBJVIL 44 DN. ( 1Dt. PI Käalula. ROIHILCTAuC hafva föreslagit en tillökning af 5 sk. 5 rst. eller till 1 rdr, dels för vinnande af en jemnare beräkning, men hufvudsakligen för att såmedelst komma närmare den norska tullsatsen, som är omkring 1 rdr 16 sk. Solfjädrar. Deraf hafva inkommit år 1853: 3 skålp. och 1854: 9 skålp. mot ett afgiftsbelopp af 3 rdr 33 sk. 7 rst. För att främja den lofliga införseln af denna lätt smugglade vara, har tullsatsen föreslagits till 2 rdr bko pr skålp. Spanmål, omalen eller malen. Sedan Sverges åkerbruk hunnit den förkofran, att någon införsel af spanmål icke kommer i fråga, utom, till obetydliga qvantiteter, för utsäde och vid det olyckliga förhållande, att landet hemsökes af missväxt, då åter denna för lifsuppehället oundgängliga vara bör till så billigt pris som möjligt kunna hållas tillgänglig, hafva komiterade föreslagit borttagandet af tull å spanmål. Öfriga skäl för denna komiterades åsigt hafva varit. att genom de stora förbättringar i kommunikationsanstalterna imellan de särskilda delarne af riket, som redan blifvit gjorda och med hvarje år vinna mera utsträckning, förebygges mer och mer den förr befarade olägenheten, att några provinsers rika äring icke skulle kunna hålla sig i pris, under det andra sädbehöfvande orter dermed försäge sig från utlandet; att genom den nu provisoriskt gällande tullfrihetens förvandlande till ständigvarande en säker grundval lades för ernåendet af en så till insom utförsel stadgad spanmålshandel, hvarpå jordbrukets bestånd och utveckling ytterst beror; samt att tull å inkommande spanmål i behofvets stund alltid fördyrar icke allenast den införda qvantiteten, utan sträcker sitt inflytande till prisen å alla inom landet befintliga tillgångar. Speglar och Lampetter. Tillökningsafgifterna hafva blifvit borttagne, helst den nominella tullsatsen, 8 sk. bko pr C., redan uppgår till 25 procent af varuvärdet och till och med något öfverstiger den i norska taxan bestämda införselstull. Spetsar, Uddar och Blonder. De nu bestämda afgiftsbeloppen äro: för silkesoch linne7 rår 9 sk. 10 rst. pr C. och för andra slag 1 -. 9 10 pr G8, hvaremot norska taxan har en gemensam tullsats af 2 rdr 12 sk. för alla slagen. Komiterade anse dock den i svenska taxan följda fördelning vara att föredraga; men medgifva, att den förstnämnda tullsatsen är mycket hög, under det den sednare väl torde kunna tåla någon förhöjning. Vanligen hafva silkesoch linne-spetsar dragit samma tull som helsidenväfnaderne, och komiterade hafva äfven nu följt denna grund. För andra slag utgör den ifrågasatta tillökningen endast 6 sk. 2 rst pr vå., som icke synes obillig vid jemförelse med tullsatsen å snörmakeri-arbeten, andra slag, och för öfrigt bereder lättnad vid tullberäkningen. Spännhalsdukar. I redaktionen hafva komiterade gjort tillägget Yäfvensom andra på valk sydda halsdukar till förekommande af det missbruk, att sönderklippta och i form af halsdukar sammanlagde sidentyger skola kunna inkomma mot lägre tull, än som för tyget är bestämdt. Med afseende å valkens samt anbragta spännens och öglors tyngd är det nu utgående sammanlagda afgiftsbeloppet, 3 rdr 25 sk. 11 rst., föreslaget till 3 rdr 16 sk. pr 64; hvarjemte tullsatsen för dessa slags halsdukar af anåra tyger är nedsatt från 1 rdr 27 sk. 5 rst., som den i sammanräknade afgifter nu utgör, till 1 rår, enär både väfnaden foch sammangättnirgen derigenom blifva tillräckligt tullbeskattade och norska taxan blott har 33 sk. tull pr skålp. Tullsatsen å läderhalsdukar, hvilka på sednare åren icko utgjort föremål för införsel, är jemnad från 28 sk. 5 rst. till 24 sk. pr skålp. Staarin. I följd af den tullfrihet, som för talg blifvit föreslagen, har äfven tullsatsen för detta halffabrikat blifvit sänkt från 3 sk. 10 rst. till 2 sk. 6,78 rst. eller 8 öre pr skålp. Stenkolstjära. Afgifterna, pr tunna räknade, hafva hittills utgjort 52 sk. 11 rst., under det norska taxan för samma qvantitet bestämmer 27 sk. 11 rst. Jemte qvantitets-beräkningens förvandlande till centner har, då en tunna stenkolstjära väger omkring 17 lisp., tullafgiften blifvit föreslagen till 8 sk. pr centner. Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning tillverkade arbeten. Hittills hafva äfven vantar varit inbegripne under denna taxerubrik; men då dels denna vara utgör föremål för en betydlig import samt Kommers-kollegium uti persedel-sammandragen särskildt redovisar för vantar med sina flera underafdelningar, hafva komiterade äfven trott sig böra för dem införa en särskild rubrik, samt således här tillagt orden vej specificerade och vid vantariakttagit; att tullsatserne blifvit affattade i likstämmighet med dem för strumpor. Heloch halfsiden-strumpor, nu upptagne under särskilda rubriker med olika tullsatser, hafva komiterade desto heldre ansett sig kunna sammanföra i en rubrik, som dessa artiklar endast i obetydliga qvantiteter inkomma (år 1853 infördes 31 s8å. och år 1854: 25 74. af helsiden och alls intet af halfsiden) äfvensom komiterade, med afs. å det införda varuslagets beskaffenhet, å den gemensamma rubriken bibehållit den nu för halfsidenstrumpor stadgade nominella tullsats. För andra slag åter, som nu i sammanlagda afgifter dragit 1 rdr 9 sk. 10 rst., hafva komiterade funnit sig böra föreslå en betydligare nedsättning; både med afseende å varuvärdet och med stöd af det märkliga förhållande, att den lofliga införseln af bomullsstrumpor inskränkt sig år 1853 till 1652 och år 1854 till 1825 66, hvilka tal, då 1 dussin pr medium väger 13 (Gå, endast gifva år 1853 omkring 1100 och år 1854 1216 dussin, härunder inbegripne alla andra slags strumpstolsarbeten af bomull, såsom tröjor, underkläder m. m. Då nu norska taxan för strumpstolsarbeten icke har mera än 22 sk. 6 rst. högst 32 sk., för att icke tala om de isländska och färöiska gröfre arbetena, som draga endast 7 sk. 3 rst. pr 6å, föreslå komiterade den svenska tullsatsen å strumpstolsarbeten vandra slag till 32 sk. pr 66, helst tullen å garnslagen