Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juli 1856, sida 1

Den vansinnige sran S:t James. (Öfversättning srån engelskan.) (Forts. fr. föreg. N:r.) — Ni gör rätt om ni skonar barnen och låter dem lära någonting ordentligt; . de tyckas mig båda två hafva goda anlag, och det skulle vara skada om endast deras kroppar utbildades på själarnas bekostnad. — Det är också min tanke, sir, och jag haräfven beslutat, att de skola komma i en ordentlig skola . jag har mina egna tankar om den saken . . . men ... hvad det är för en herrlig afton! . se och der kommer månen redan fram . . . vi hafva i dag fullmåne, som jag tror. Vi stannade ett ögonblick och betraktade tysta den oss omgifvande nejden, som i denna aftonbelysning tog sig högeligen pittoresk ut. Den vidsträckta gröna betesmarken som i fjerran bekransades af gröna trädgrupper, tycktes i denna bleka, obestämda belysning skina som en vattenyta; deröfver hvälfde sig den molnfria, mörkblå himmelen, öfver hvars ena rand månen uppträdde, under det att den glänsande, eldfärgade glöden af den sjunkande solen vid motsatta himlaranden småningom förlorade sig i ett alltjemt blekare färgspel. Luften var mild och vederqvickande efter den qvalmiga dagen. — Halt! ropade fadren till sina söner. Halt! sätt er ned litet och betrakta den vackra fullmånen, som stiger upp der borta.