Det talas om nära förestående konferenser i London emellan franska, ryska och engelska fullmäktige i och för ordnandet af yrekiska angelägenheterna. SPANIEN. Alla underrättelser från detta land öfverensstämma deri att finna orsakerna till de ohyggliga uppträdena i Valladolid och och andra orter i gamla Castilien deruti att några partigängare uppviglat menige man emot de förmögnare klasserne. De trakter, der oroligheterna ägt rum, äro de bäst odlade och på säd och jordfrukter de rikaste i hela Spanien. Lifsmedeln äro icke desto mindre der liksom i hela Spanien ytterst dyra och i kontrasten emellan denna dyrhet och ortens rikedom hafva orostiftarne hemtat ett agitationsmedel för att reta de okunniga och kortsynte massorna till de vettlösa upploppen. Hvilket parti dessa samvetslösa uppviglare tillhöra, är ännu icke utredt. Carlisterna kasta skulden på de moderate och desse på Carlisterna. Vederbörande auktoriteter i Valladolid lägger man till last, att de låtit emöten rasa i 4 timmar, hvarunder mord, brand och rån ohejdadt utöfvats, innan de försökt att undertrycka dem. AMERIKA. De senaste underrättelserna från Newyork af den 19 Juni äro nästan fullkomligt tysta beträffande stridigheterna med England. Man afvaktar underrättelserna om det intryck, som hr Cramptons utvisning frambragt i England. I Kansas hafva regeringstrupperna, enligt hvad det påstås, lyckats att för ögonblicket åtminstone återställa lugnet. Ir Buchanans utsigter att blifva president efter Pierce hafva ännu mera stigit; hans motståndare splittra sina röster mer och mer. Den spanska eskadern hade kastat ankar ; utanför Vera-Cruz. Dess befälhafvare hade hotat att med våld. bemäktiga sig tullkassau i staden, i fall Spaniens fordringar icke till punkt och pricka uppfylldes. Dagens post. Franska riksmötet slöts den 2 dennes. Pensioneringslagen antogs med 185 röster emot 36 och förslaget om orleanska prinsessornas dotering utan diskussion, hvaremot frågan om förbudens försvinnande ur tulltaxan uppskjutits till nästa möte. ÄÅfven den med prinsen af Koburg förmälta prinsessan Clementine af Orleans skall hafva protesterat emot doteringslagen. Samma dag, den 1 Juli, som kejsar Napoleon afreste till Plombiere, lemnade kardinallegaten Pairizzi Paris. Det talas mycket om en fransk not till sardinska regeringen, som deri varnas för att företaga något emot Frankrikes goda vän och bundsförvandt Österrike. Hr Buteniew skall vara utsedd till Rysslands representant i Konstantinopel. Den 6 Juni ha Engelsmännen fullkomligt utrymt Kertsch. i J. de Constantinople bekräftar, att gränsreglerings-kommissionen funnit en förändring nödig af den i Paris uppgjorda gränslinien. Turkarne ha låtet besätta de framför Donaumynningarne belägna Ormöarne, hvilkas besittning blifvit dem bestridd af Ryssarne. Den 2 fortsattes i engelska underhuset debatten öfver det misstroendevotum hr Moore föreslagit emot regeringen i anledning af dess örhållande i värfningsfrågan. Regeringen segrade med en majoritet af 94 röster (174 emot 80). I Danzig uti Preussen har den 30 Juni ett tumult ägt rum, föranledt derigenom, att gesällkassorna ställts under magistratens förvaltning. De härmed missnöjde gesällerna hade sammanrotat sig utanför rådhuset och, då de icke godvilligt ville aflägsna sig, blefvo de skingrade af militären med blanka vapen, hvarvid 3:ne gesäller blesserades. I gamla Castilien är lugnet fullkomligt äterstäldt. Det bekräftar sig ytterligare, att amerikanska regeringen medgifvit sundstullons uppbårande af amerikanska fartyg ännu ett år, eller ända till den 1 Juni 1857, om ock blott under protest. Inrikes Yvheter.