till Förste Bataljons läkare vid WestgöthaDals regemente Andre Bataljons-läkaren vid samma regemente, M. L. och Ch. Mag. C. F. Danelius. Motiver till de i Tulktaxan föreslagna förändringar. UInförselstaråffken. Forts. fr. n:o 152.) Jern. Gjutgodsa: onnot, ej specijiceradt. ——— md afgiftsbeloppet är 1 sk. 7 rst. sör Imförseln af dessa tyngre arbeten nära omöjlig. Norska taxan har endast 8 rst. Komiterade hafva såsom en lämplig medelväg trott sig böra föreslå 11,,, rst. eller 3 öre per ee. Finare. Svenska tull-afgiftsbeloppet för dessa slag utgör nu 14 sk. 2 rst. per l. och det norska 14 sk. 5 rst. Då dessa tullsatser jemföras till och med med taxevärdet 1 rdr bko, som dock är betydligt högre än det i allmänhet gällande för ifrågavarande tillverkningar af medelfin beskaffenhet, finner man, att de ändock uppgå till mer än 30 2. Ett sådant skydd synes vara hvarken behöfligt eller nyttigt, hvadan komiterade tillstyrka tullsatsens nedsättande till 8 sk. per 6å. De finaste slagen af gjutgods äro i noten hänvisade till bijouterivaror. Svenska taxan upptager en särskild taxerubrik för knappar al gjutet jern, hvarå införselsafgifterna nu utgöra 3 sk. 6 rst. per 4(l. eller omkring 30 2 af tullvärdet. Denna mycket förbrukade vara har vid mångfaldiga beslagstillfällen i stora partier anträffats; och då man af persedelsammandragen inhemtar, att värdet, efter den höga taxeberäkningen, at allt till Sverige infördt gjutgods, ej specificeradt, de gröfre, finare och finaste slagen äfvensom knappar derunder inbegripne, ej utgjort mera än år 1853 — 7312 rdr och år 1854 — 14,867 rår, torde deraf den obestridliga slutsats kunna dragas, att knappar deri icke ingå till den del, som vederborde. Komiterade hafva, på grund af inhemtade upplysningar om det verkliga värdet af gjutna jernknappar, föreslagit tullsatsen till 1 sk. 11,,, rst. eller 6 öre per 17. Smidt eller valsadt. De i de tre första rubrikerna uppräknade jerneffekter, ankare, kettingar, draggar m. m. och till hvilken tredje rubrik jemväl med allt skäl kan hänföras den hittills särskildt för sig upptagna artikeln skeppsknän, hvaraf år 1854 införtullades 1 skfZ., afse nästan uteslutande behof, som för skeppshyggeriet och fartygsutrustningen äro af synnerlig vigt. I sistberörde hänseende är väl en lättnad beredd genom det på sednare tid i Taxeunderrättelsernas 13 8 gjorda tillägg, att skeppsförnödenheter, hvarmed ett svenskt från utrikes ort återvändande fartyg under resan blifvit försedt, icke äro underkastade tull, så länge de förblifva i samma fartygs bruk. Men då det otvifvelaktigt vore gagneligare för rederierna och äfven sör Kronan förmånligare om, genom en lindrig tull, utrustningen kunde, före afseglingen från Sverige, sättas i fullständigt skick, samt, hvad ankare och kettingar angår, behofvet af tillgång å utländske sådane icke kan förnekas, hafva komiterade trott sig med allt skäl böra föreslå en betydligare nedsättning i afgifterna för ofvanuppräknade slag af jerneffekter. Till rubriken stångoch platt-jern hafva de för Sverige mer och mer behöfliga jernvägsskenor blifvit tillagda. Stora partier sådane hafva på sednare tider till följd af särskilda resolutioner fått inkomma tullfritt. Plåtar. De nuvarande 2:ne tullsatserna för plåtar under och öfver tums tjocklek äro sammanslagne till en gemensam, nedsatt tullsats, hvarjemte tullafgiften för de förtenta plåtarne, hvilken redan hittills varit lägre än den för de oförtente, blifvit föreslagen till hälften af den för de sednare. Spik af 2 tums längd samt allt annat manufaktur och handtverkssmide, ej specificeradt. Till den härunder upptagne rubriken opoleradt? har äfven hänförts sådant gröfre manufaktursmide, hvilket, för bevarande mot rost, understundom bestrykes med en oljeblandad grof fernissa, som ej till lackering kan hänföras. För närvarande utgör afgiftsbeloppet för opoleradt manufaktursmide 14 sk. 2 rst. och för poleradt eller lackeradt 21 sk. 3 rst. per 1, under det tullsatserne i Norge är 4 sk. 1 rst. och 7 sk. 3 rst. per fZ.; och hafva, vid öfverläggningarna med de norska komiterade, dessa, såsom en i Norge allmänt uttalad åsigt, hvilken förmodas vid nästa storthing göra sig gällande, anfört, att sistnämnde tullsatser tåla ytterligare nedsättning. Att de svenska tullsatserne äro alltför öfverdrifna, bevisas bäst deraf att tull-journalerne, för hela rikets införsel af Yall annan spik och allt annat manufaktursmide, så väl opoleradt som poleradt, redovisa år 1853 med endast 1382 och 1854 med 1713 2, under det förbrukningen utan öfverdrift kan uppskattas till hundradefallt nämnde qvantiteter. Till Norge infördes år 1853 omkring 540,000 norska och 630,000 svenska 1(., och år 1854 — 620,000 4. norsk eller omkring 723,000 ål. svensk vigt, hvilket missförhållande icke i någon nämnvärd mån afhjelpes eller förklaras, om man till importqvantiteterna för Sverige lägger införda stålarbeten för år 1853 med omkring 2000 och för 1854 med omkring 3000 6cå. Med anledning häraf och då äfven under sednare tid gjorda anhållningar lagt i dagen, att manufaktursmidena söka sig jemväl från Norge väg in till Sverige, hafva komiterade funnit i hög grad angeläget att så mycket som möjligt närma de svenska och norska tullsatserna till hvarandra. Afven med den af komiterade föreslagna betydliga nedsättning uppgår likväl införselstullen till omkring 40 rdr bko per skyl opoleradt och till 66 rdr 32 sk. bko per skf4. poleradt manufaktursmide. För jernskrot är tullsatsen föreslagen t likhet med hvad för tackjernet blifvit bestämdt. Jäst, komprimerad. Hvad som häraf från utrikes ort intagas afcar