rade fälttåget mot Kabylerna att först äga rum nästa vår. 4 kolonner, tillsammans 28 å 30,000 man starka, skola då på en gång intränga i landet, för att stöta tillsammans i medelpunkten. I Paris förberedas nya festligheter, som skola äga rum vid marskalk Pelissiers intåg. Hela Pariser-armåen, som nu nästan uteslutande bestå af Krim-medaljörer, skola tåga honom till : mötes. De heloch halfofficiella bladen föra ett mycket utmanande språk i engelsk amerikanska stridsfrågan. Pays låter påskina att engelska regeringen visar sig allt för flat. De franska biskoparne, som med anledning af prinsens dop kommit till Paris, hafva der öfverlagt om hvad som är att göra för att utvidga och stärka kyrkans makt och inflytande. Flertalet af de andliga fäderna är af den åsigt, att regeringen icke fullgör sina pligter emot kyrkan; religionen kan icke åtnöja sig med halfva koncessioner o. s. v. Det beslöts bland annat, att man, utan att sientligt uppträda emot regeringen, dock måste låta den känna, att man icke är tillfredg med dess beteende ireligionssaker. Kardinallegaten förhöll sig vid allt detta temligen neutral. Ehuru han icke är beläten med den i landet rådande sinnesstämning, så kan han dock icke annat än vara nöjd med det bemötande han rönt från hofvets sida. Såsom gengäld för Bonapartes artigheter skall han hafva lofvat honom att söka öfvertala påfven att komma till Paris och kröna kejsaren. Österrike skall förut hafva sökt verka på påfven för att förmå honom till detta steg, hvilket han för länge sedan skulle hafva tagit, om icke kardinal Antonelli, som grundligen hatar Frankrike och dess regering, hindrat honom derifrån. Vid civildomstolen i Seinedepartementet har nyligen gjorts en rättegång anhängig, hvilken är egnad att väcka ett stort uppseende. 1853 ankommo till Frankrike tvenne hrr Patterson, son och sonson af prins Jerome. Den yngste Patterson är för närvarande 24 år gammal. Han var offcer i Förenta Staternas armå, och kejsaren tilldelade honom samma grad i franska infanteriet. Monitören kallade honom, när den offentliggjorde hans utnämning, Hans kejserliga höghet Patterson-Bonaparte. Den unge nordamerike-franske prinsen har med stor utmärkelse deltagit i fälttåget på Krim. Hans mod, hans figur, hans ridderliga sätt gjorde honom omtyckt i hela armen och förskaffade honom kejsarens vid flera tillfällen uttalade bevågenhet. Hans familj i PalaisRoyal ändrade deremot plötsligt sina känslor emot honom. Man upptäckte der i honom en pretendent. Om Jerome Bonapartes på Napoleon den I:s befallning upplösta äktenskap med miss Pattersou är giltigt inför franska lagen, och Patterson har rätt att bära sin farfars namn, så går han i utsigter och anspråk på franska tronföljden framför prins Napoleon Bonaparte. Prins Jerome förbjöd nyligen sin son och sonson att kalla sig Bonaparte. Begge vägrade att försaka ett namn, som derag börd gifvit dem och Monitören bekräftat. Jerome instämde dem då till civilrätten. Patterson valde, märkvärdigt nog, Berryer, som representerar grefven af Chambord eller Henrik V, till sin advokat. Parisarne få alltså upplefva, att den talangfullaste ledaren af det legitimistiska partiet försöker inför domstol bevisa, att ex-medborgaren i Förenta Staterna, Patterson-Bonaparte genom sin börd står franska thronen närmare än pring Napoleon Bonaparte. Det är dock icke att betvifla, att kejsaren skall häfva denna rättegång och göra bruk af den honom, enligt författningen tillkommande domsrätt öfver alla medlemmar af kejserliga familjen. Dock tror man icke att kejsaren skall vilja afgöra saken med ett maktspråk. Prinsessan Mathilda, Jeromes dotter, tar ifrigt parti af sin bror Napoleon. Hon vägrade visserligen icke att vara frånvarande vid dopet, men hon saknades vid alla de derpå följande festligheterna. Kejsarinnan hade inbjudit henne till St. Cloud, för att i hennes sällskap beskåda fyrverkeriet från en balkong. Hon ursäktade sig med en stor trötthet, men I anlände icke destomindre något senare ocha tog plats en våning högre upp vid ett fenster i abbö Coquereaus boning. Denna yttring af hennes dåliga lynne gjorde på alla, som bevittnade den, ett starkt intryck. Biskopen i Arras har, efter hemkomsten . 4142122i 2 2 FE TA Pp 2——