Styckegods. Den väntade kometen. Med spänd uppmärksamhet emotses den af astronomerne Hind och Bomme till något af åren 1856—1860 utsatta återkomsten af 1264 och 1556 års stora komet. Vid sitt uppträdande i medlet af år 1264 omnämnes han af nästan alla den tidens historieskrifvare med uttryck af häpnad och förvåning; ingen erinrade sig att någonsin hafva sett en med honom jemförlig himlakropp. Höjden af sin glans uppnådde han i Augusti månad: då hufvudet tidigt på morgnarne bles synligt vid den östra horisonten, sträckte sig svansen långt öfver midten af himmelen emot vester. Kinesiska och europeiska skriftställare öfverensstämma i att intyga hans oerhörda storlek. I Kina syntes svansen icke blott 100 grader lång, utan tillika böjd som en sabel. Kometens bana gick ifrån Lejonet genom Kräftan och Tvillingarne till Orion. Den 2 Okt. visade han sig för sista gången. Samma ratt dog påfven Urban IV, hvilkens hädangång ansågs vara genom kometen förkunnad. År 1556 i Febr. visade sig en likadan, mycket stor komet, på det noggrannaste observerad af kejsar Carl V:s astronom Paul Fabricius, och stundom kallad för den Mclanchtonska, emedan Melanchton skrifvit om honom. En sednare astronom fann genom beräkning, att denna komet icke var någon annan än den af år 1264, och bestämde dess omloppstid till 292 år. Detta påstående bekräftades fullkomligt af Pingre, och Hind betecknade den väldige vandrarens väg på en karta. I Febr. 1848 väntade man med temlig säkerhet hans återkomst, men det året observerades han icke. Helt nyligen har Bomme bestämt omloppstiden för densamma till 111,146 dagar; den stora kometen skulle till följd häraf ej vara att förvänta förrän i Aug. 1860. Efter andra beräkningar torde detta emellertid inträffa ett eller annat år tidigare. Enligt Hind var det ock samma komet, som blifvit observerad och beundrad åren 104, 683 och 975. (P. T.) AAnnnnnmnnnm:m:m:3m3n33nnnnnnnnnnnn .F