Article Image
på senare åren blifvit mer och mer nedsatte, utan att den inhemska linodlingen deraf lidit eller ens kunnat lida något menligt inflytande, då det svenoka linet, i följd af dess sämre beredning. i allmänhet anses ega mindre värde, än det hit införda utländska. Huruvida det eljest vid ett stigande åkerbruk ens vore klokt att uppmuntra linodlingen, hvilken i hög grad utsuger jorden, är en fråga, som vid berörde förhållande här torde kunna förbigås. Då imellertid tullnedsättningen å hampoch linneväfnader förutsätter, att fabrikanten bör ega tullfri tillgång till råvaran, hvilket äfven redan är fallet med tillverkare af silkes-, bomullsoch ylleväfnader, hemställa komiterade, att en sådan, med jemförelsevis ringa uppoffring från statens sida förenad förmån äfven må beviljas tillverkarne af linneoch hamp-väfnader. Handskar. Den nominella tullen af 2 rdr 3 är bibehållen. Genom borttagandet af tillökningsafgifterna, något öfver 20 sk. per (4, blifver tullsatsen lika med den norska. Genom resolution af den 22 September 1847 har general-tullstyrelsen förklarat, att kandskskinn, tiliskurna till handskar, skola tullbehandlas såsom slöjdevaror, i taxan ej specificeräde. Komiterade hemställa, om ej lämpligare må anses, att de förtullas efter vigt, med beräkning af tullen till hälften af hvad för färdigsydda handskar är föreslaget, eller 1 rdr bko 6. Uattar. För sådana af strå och siden äro blott mindre jemkningar gjorda till vinnande af jemnare afgiftsbelopp än de nu utgående. Hattar af ull-, hår eller silkes-felb draga nu 2 rår 15 sk. 6 rst. bko per stycke, hvilken tullsats, uppgående till öfver 30 eå af värdet, synes med skäl kunna sänkas till 1 rdr 16 sk. Af hattar utaf läder, fiskben, papper, spån eller rötter m. m. förtullades år 1854 icke mera än 89 stycken, hvartill orsaken, oansedt de af skärgårdsallmogen allmänneligen begagnas, kan antagas vara, att dessa hattar, kostande vanligen 1 rdr a 1: 16 sk., nu draga införselafgifter med tillsammans 28 sk. 4 rst. bko per stycke. Nedsättningen af tullsatsen till ungefärlig likhet med norska taxans bestämmelse eller till 12 sk. 9, 60 rst. eller 40 öre, anse komiterade vara en lika billig, som äfven för tullkassan gagnelig förändring. Hattfätor af halm eller strå. Jtom att rubriken blifvit något förändrad genom tillägg samt öfrige halmarbeten, ej specificerade, hvilket af tulltjenstemän uppgifvits vara behöfligt, har afgiftsbeloppet för detta halffabrikat blifvit satt I något lägre, än hvad det hittills utgjort, eller från 1: 14. 9 till 1 rår. Hattfoder och kullar af siden eller annan väfnad i sörening med annat material. Denna nya varurubrik är, efter vunna upplysningar, behöflig. Den föreslagne tullsatsen 1 rår bko per 6L. grundar sig på af sakkunnig person lemnad uträkning. Hatiformar och hattstommar. Redaktionen är ändrad sålunda, att dessa artiklar skola tullbohandlas lika med det ämne arbetadt, hvartill de närmast kunna hänföras, enär upplysning vunnits derom, att hattformar och hattstommar någon gång göras af annat ämne än filtväfnad, Horn. Af denna vara, i arbetadt skick, tillstyrka komiterade, att s. k. platter, utgörande hornets första beredning till en tjock massa, och som i sådant skick icke kan betraktas annorlunda än såsom ett råämne, må i Sverge, likasom förhållandet är i Norge, få tullfritt införas. Deremot få komiterade, på grund af förekomne förtullningsfrågor, föreslå, att en ny rubrik införes för : Skifvor till lyktor m. m.? med tullsats af 6 sk. 4, 80 rst. eller 20 öre, äfvensom att de nu gällande afgiftsbeloppen så väl för knappar som för narbetadt horn, andra slag, må i någon mån nedsättas, synnerligen å det sednare slaget, hvaraf införseln icke tyckes motsvara förbrukningen. I Norge utgöra tullsatserne å dessa begge slag blott ungefärligen hälften af de i svenska tariffen littilis bestämda. Hudar och Skinn. I afseende på denna, en af de hufvudsakligaste varu-rubrikerna i taxan se komiterade sig icke vara i tillfälle att föreslå någon likstämmighet med norska taxan. Denna medgifver nemligen tullfrihet för den väsendtligaste delen af råvaran, de större hudarne bestämmer låga tullsatser för fabrikaten deraf, äfvensom för en stor del af pelsverken; hvaremot i Sverge råvaran icke lågt tullbeskattad, fabrikaten belagde med en ötvermåttan dryg tull samt äfven pelsverken dels ojemnt, dels högt beskattade. Då nu komiterade i det uppgjorda taxeförslaget, på anförda skäl, för mångfaldiga varuartiklar sett sig föranlåtne föreslå tullnedsättningar, dels genom tullsatsernas direkta förminskande, dels genom borttagande af tillöknings-afgifterna. jör hvilka sednare, betydliga ersättningsanslag ifrågakomma, våga komiterade sör artikeln hudar och skinn, hvaraf ärliga införseln uppgår till 4 å 5 millioner okälp., icke föreslå antagandet af den i norska taxan följda grundsats, utan tillstyrka för det närvarande den medelväg, att tullsatserna nedjemnkas så väl årivaran som å fabrikaten. Härvid anse sig komiterade likväl böra tillika uttrycka den önskan och förboppning, att ett fortsatt gynnsamt resultat af tullintraderna må sätta K. M. i tillfälle att äfven till den inhemska fabrikationen af förnödenhetsvaran läder kunna utsträcka fördelen af ytterligare tullnedsättning eller tullfrihet vid införseln af råämnet, de oberedda hudarne, samt i bredd dermed, i afpassad mån, än vidare sänka införselstullen å sabrikaten. I de flesta europeiska länder, äfven der för öfrigt mera prohibitiva åsigter i tulllagstiftningen gjort sig gällande och der klimatiska förhållanden göra tillgången på ifrågavarande artikel mindre behöflig, äro oberedda hudar från all tullaf gift befriade. Efter noggrannt öfvervägande af de upplysningar och meddelanden, som kommit komiterade tillhanda och på grund af dessas jemförande med norska tariffens bestämmelser, hafva komiterade uppgjort sitt taxeförslag i denna del, hvad såväl rubrikernas redaktion och indelning som de för dem utsatta tullsatser angår, och får detsamma här hufvudsakligen åberopa. Till ytterligare stöd för ifrågasatta tullnedsättningar å de särskilda slagen af beredda hudar oc akinn ounÖ 333. . Ö

2 juli 1856, sida 2

Thumbnail