Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juni 1856, sida 2

men öfver det system, som satt sig uteslutande i besittning af makten. ÖSTERRIKE. Katolska presternes insteg ; och välde i detta land ökas dagligen. Thronen ser sitt förnämsta skydd och beskärm emot den revolutionära andan i ett innerligt förbund med kyrkan. Man befarar, att universiteterna i Wien och Pesth skola göras till uteslutande katolska läroanstalter, der ingen protestant eller jude får idka studier. SPANIEN. Det har nu officielt blifvit meddeladt Cortes, att regerningen antagit Frankrikes bemedling i stridigheterna med Mexiko. GREKLAND. Kung Otto ämnar företaga en längre utrikes resa. Han berättas hafva låtit höra sig för vid franska hofvet, huruvida han kunde räkna på ett godt emottagande, i fall han besökte Paris. DONAUFURSTENDÖMENA. Enligt Constitionels Wienerkorrespondent, har sultanen förordnat, att hospodarerne i Moldau och Wallachiet, hvilkas fullmakter tilländalupit d. 16 dennes, skola fortfara i utöfningen af sina befattningar, tills furstendömenas angelägenheter blifvit definitift ordnade. Det har alltså lyckats Österrike att hålla sitt kreatur, den allmänt förhatade Stirbey i Wallachiet, uppe emot den allmänna opinionen, som fordrat hans afsättning och dragande till ansvar för alla de försnillningar och underslef samt andra smutsiga saker, som vidlåda hans förvaltning. AMERIKA. Under det engelska regeringen, så vida man kan anse för dess åsigter hvad som uttalats i Times, vill hänskjuta tvisten om öarne i viken till en kompromiss, bestrida Förenta Staternas statsmän England hvarje rätt till dessa öar. Hela tiden har, såsom man vet, deras yrkande varit, att traktaten Clayton-Bulwer skulle hafva en retroaktiv verkan. England skulle alltså öfvergifva sin besittning Belize och afsäga sig protektoratet öfver Mosquito-Indianerne. I detta hänseende synas Amerikanarne hafva fattat sin bestämda mening, som de för intet pris vilja ändra. Om Engelsmännen fortfara att besätta en del af det omtvistade området, hafva Amerikanarne rätt att göra likaledes i Nicaragua och på andra punkter. Traktaten skulle genom denna ömsesidiga kränkning blifva annullerad. Denna uppfattning kan icke vara i Englands smak. Amerikanarne förblifva imellertid trogna sitt program: utsträckning emot södern; Amerikas uteslutande besättande af Amerikanarne (Yankees), hvilket med andra ord, efter en af deras statsmän, kallats Monroes doktrin. Det förljudes, att kabinettet i Washington förklarat sin afsigt vara, att medan det låter Danskarne ännu ett år uppbära tullen i sundet, på samma gång betydligt höja de afgifter, som danska fartyg hafva att erlägga i Unionens hamnar. Behållningen af dessa afgifter skulle tjena att hålla de amerikanska fartygen, som passera sundet, skadeslösa för den tull de der erlägga. Som ett vida större antal danska fartyg besöka Amerika, än amerikanska passera sundet, skulle det ej blifva Unionen som blefve lidande på detta tullkrig. Man ville i Newyork veta, att Walker i brist på manskap och ammunition sett sig nödsakad utrymma Granada, der han hittills haft sitt högqvarter, och draga sig tillbaka i bergen. — — AAAA — —