icke anses hvad som år 1854 tillföll statsverket af förenämnde 3:ne artiklar; hvadan ock komiterade, som i taxeförslaget, jemte förändring af införselavantiteten från lispund och tunnor till centner, upptagit tullafgiften till derefter lämpadt, något minskadt belopp, ansett denna förändring icke kunna betraktas såsom vållande någon förlust. Då imellertid någon skyddstull för den inhemska tillverkningan af dessa artiklar desto mindre torde vara behöflig, som varupriset uteslutande bestämmes af verldsmarknaden; men äfven den nu föreslagna införseltullen, hvilken komiterade, hufvudsakligen med afseende å norska taxans vida högre afgifter, ansett sig böra upptaga, lägger hinder i vägen för en lifligare handelsförbindelse med Finland, hvarifrån dessa artiklar, i händelse af tullfrihet, sannolikt skulle komma att genom svenska hamnar lättare finna vägen till aflägsnare orter, med hvilka Finland saknar direkta handelsförbindelser, hafva komiterade skolat alternativt hemställa, om icke tullfrihet för ifrågavarande artiklar kunde beviljas. Ben. Till oarbetadt ben, som redan nu eger tullfrihet,. hafva, i öfverensstämmelse med General-tullstyrelsens resolutioner den 5 Juni 1844 och den 24 April 1845, jemväl hänförts tangentskifvor eller s. k. klaviaturer; hvarjemte, till följd af erhållna upplysningar, den förändring vid taxans uppställning i öfrigt vidtagits, dels att i rubriken arbetadt elfenben äfven arbeten af hvalross-tänder, som utgära ett nära lika dyrbart benslag, blifvit upptagne, dels ock att de 2:ne nuvarande afdelningarne. arbetade hvalfiskhen och andra slag sammanförts till en, med gemensam tullsats. ungefär motsvarande medium af de nu gällande. I betraktande af de ringa qvantiteter arbetadt elfenben, som under en längre tidföljd årligen förtullats, i förhållande till den betydliga förbrukningen särdeles af elfenbenskammar, hafva komiterade, genom tullbeloppets nedsättning för denna artikel, sökt främja dess införsel på loflig väg. Dijouterivaror Ny rubrik, som ansetts behöflig och tjienlig för att gifva enhet och enkelhet åt tullbehandlingen af en mängd likartade fabrikat, ehuru tillverkade af olika ämnen. Den förekommer i norska taxan och har äfven för ett specielt fall förut varit införd i den svenska, nemligen för finaste arbeten af gjutet jern. Den omfattar endast tillverkningar af oädla metaller, hvadan vid alla varuslag, af hvilka arbeten blifvit hänvista under denna rubrik, särskild anteckning finnes införd, huru förhållas skall, när anbragt infattning utgöres af guld eller silfver. Tullsatsen å bijouterivaror har bestämts något lägre än för t. ex. agat, perlemor m. fl. oinfattad, ty man måste antaga att infattningen, jemförelsevis, i betydlig mån ökar arbetets eller pjesens vigt; men deremot är den satt något högre än hvad för förgylda och försilfrade oådla metallarbeten är föreslavet, eftersom den insattade agaten, korallen o. s. v. förutsättes höja metallarbetets värde. Bildhuggeri-arbeten af tråd och arkitektoniska arbeten. Nu gällande taxa upptager: Bilder, alla slag, som utgöra konstnärs-arbeten, fria. Andra slag, än konstnärs-arbeten, se slöjdevaror, ej specificerade, samt bildhuggeri-arbeten af träd och arkitektoniska arbeten. . . . I skålp. 8 sk. Enär imellertid konstnärs-arbeten förekomma äfven i annan form än hvad man egentligen menar med ordet bilder, såsom t. ex. basreliefs, samt arkitektoniska arbeten t. ex. af sandsten och äfven af lerarter, blefve öfver höfvan tullbeskattade med 8 sk. pr skälp., hvarförutan någon gång tvist uppstått, unruvida tafvelramar borde behandlas såsom bildhuggeri-arbeten eller efter den anvisning, som taxan lemnar särskildt för tafvelramar, hafva komiterade trott sig åt ofvanstående taxe-rubriker böra gifva följande förändrade lydelse: Bilder och bildhuggeri-arbeten, alla slag, som utgöra konstnärs-arbeten, fria. Andra slag och arkitektoniska arbeten, ej specificerade, med oförändrad tullsats eller 8 sk. pr skälp. Biscuit. Tulltaxans under linien intagna hänvisning till porslin? är ej fullt upplysande, antingen dermed menas oäkta eller äkta. Då med biscuit förstås den oglaserade första lindrigt brända tillverkningen af äkta porslin, som erhåller denna benämning först efter glaseringen, och biscuit alltså är att anse såsom en icke fulländad fabrikation af äkta porslinslera, torde varan äfven, med hänsyn till dessa arbetens vanligen egande jemförelsevis större tyngd, böra vid varubehandlingen beläggas med den tullsats, som för oäkta porslin högst är bestämd. Bleckslagare-arbeten. Minskningen i tullsatserna för dessa arbeten inskränker sig derhän, att de särskilda tillökningsafgifterna till handelsoch sjöfarts-fonden och tolagen blifvit borttagne, helt och hållet för de olackerade samt i det närmaste äfven för de lackerade. Bibehållandet af ett mindre tillägg på dessa senare har skett dels för att vinna en jemn öresberäkning, dels ock hufvudsakligen för att icke svenska tullsatsen skulle alltför mycket understiga den norska å en vara, hvaraf betydliga qvantiteter införas till båda länderna. Blommor, artificiella, och delar deraf. De nu utgående tilläggen å tullafgifts-bestämmelserna äro borttagna, Hufvud-införseln utgöres af färdiggjorda blommor, och då dessa i Norge äro belagde med endast 13 rdr 24 sk. i tull pr skålp., har man genom nedjemkningen velat närma sig till norska taxan. För öfrigt hafva äfven på senare år försök skett att olofligen införa färdiggjorda blommor. Införseln af delar utaf artificiella blommor har i allmänhet inskränkt sig till 3 af införsel-qvantiteten utaf färdiggjorda. Bly, oarbetadt, i tackor eller rullar. För flere inhemska tillverkningar af väsendtlig vigt, hvaribland må särskildt nämnas blyhvitts-tillverkningen, är råämnet bly inom landet dels redan otillräckligt, dels mindre användbart. Åtskilliga nya, allmänt nyttiga, anläggningar, såsom vattenoch gasledningar, hvilka flerestädes inom landet nu äro å bane, erfordra högst betydliga qvantiteter både af sådane blyslag, som icke här frambringas, och af blyrör, för hvilkas tillverkning en vacker fabrik här nyligen är anlagd. Då apparaterna för gasoch vattenledningar hittills fått tullfritt införas, torde så mycket mera skäl förefinnas att medgifva tullfrihet för det behöfliga råämnet, bly i tackor eller rullar. Tullsatsen å arbeten af bly äro i det närmaste bibehållna. Olikheten emot norska taxan, deri de olackerade draga lägre, men de lackerade högre tull än i Sverige, har icke kunnat här afhjelpas. Förhållandet imellan de begge tullsatserne synes neml. bättre afpassadt i svenska tulltaxan. Blyerts. Denna råvara, som gifvit endast omkring 20 rdr i tull årligen, har befriats från tullafgift, äfven för att, om möjligt, uppmuntra till inhemsk tillverkning af blyertspennor. 11 2 ALL 2 —