Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juni 1856, sida 1

FÖRSONING, Berättelse af Michael CiÖökAR-. (Forte. tr. föreg. N:r.) Gillet fortfor örver midnatten, och då man skiljdes åt, gingo Hartug och Öberg arm i arm ned för trapporna. Men antingen det nu härledde sig deraf, att man så plötsligt kom ur den varma luften derinne ut i den kalla, eller deraf, att man pokulerat nog tappert ... nog af, Hartug hade ej gått många steg på gatan, förrän han befann sig fullkomligt under inflytelse af drufvans bjernslappande ångor. Oberg kände sig mycket obehaglig till mods häröfver och gjorde allt möjligt, för att få sin följeslagare hem i dennes logis. Men hvar var detta heläget? De båda vandrarne befunno sig nu i Klostersträde, och Hartug såg upp på husen, likasom om han letat efter något serskilt bland dem. Öberg pekade på ett hus och frågade, om det var der han bodde; då svaret blef jakande, tillkallades nattväktaren, som öppnade porten. Nu gällde det att finna den, rätta våningen. Genom att pröfva de nycklar, som Öberg fann i löjtnantens fickor, lyckades det slutligen den förre att öppna en dörr i tredje våningen. IIartug lades på soffan i rummet, och hans ledsagare aflägsnade sig glad öfver att ha fått sin nya bekantskep i säker hamn.