— Åh, intet. Både modren och dottern försjönko mot sin vilja, hvar för sig, i tankar och minnen; den förras gälde det förflutna, den sednares den lyckliga leende framtiden. : Först sent på aftonen tändes ljus i det lilla rummet. ———— Fjerde Kapitlet. I vår tid bildas den ena föreningen efter den anåra, hvilket måhända är en följd deraf, att vårt offentliga lif på de sednare åren blifvit så kraftigt. Man känner sig icke blott såsom familjefader, utan äfven såsom en sjelfständig medlem af det borgerliga samfundet, hvars väl och ve medborgarne sjelfve nu skola afgöra. Det politiska lifvet vinner genom denna förändring, men ej det enskilta, som i fordna dagar varit så skönt i Danmarks hufvudstad. Icke blott de äldre utan äfven de yngre bilda. föreningar, hvilka dock icke så mycket hafva politiska tendenser som. afse att befrämja zällskapslifvet. Hvem har icke i annonstidningarne sett sådane namn som Vår Förening, Civila oeh militära Föreningen? Åc. Åc., namn, som plötsligt uppdyka och lika hastigt försvinna. Ett eller två goda hufvuden hålla vanligtvis för någon tid föreningen uppe, men de ledsna slutligen vid att emottaga den gapande mängdens beundran och anmäla sitt utträde, hvarefter föreningen småningom smälter till intet. Detta var dock ej förhållandet med Konstnärsföreningen, dit vi nu för en stund vilja försätta våra läsare. (Forts.