va fall uppulads åll MutltorskKå dSSA valla lade I miljers ekonomiska förhållanden och de som deraf äro i behof hafva redan beviljats understöd. Men af kejsarens civillista skall anslås en årlig summa till gåfvor åt behöfvande familjer i denna kategori, och dessutom skola kejsaren och kejsarinnan åtaga sig de barn, som förlora sina föräldrar. Den 16 dennes skulle staden Paris på stadshuset gifva kejsaren och kejsarinnan en fest, som i glans skulle fördunkla alla hittills derstädes gifna fester. AMERIKA. I det till Förenta Staterna hörande området Kansas har, såsom redan nämnts, ett inbördes krig uppblossat mellan negerslafveriets anhängare och motståndare. Den 21 Maj fordrade sheriff Jones, beledsagad af en talrik trupp beväpnadt folk, af abolitionisterna (slafveriets fiender) i Lawrence, att de skulle utlemna sina vapen. När denna begäran förvägrades, lät Jones skjuta med kanoner på stadshuset och det hus, der en abolitionistisk tidning, the Herald of Freedom, trycktes. Enligt andra berättelser skulle vapnen genast blifvit utlemnade, men likafullt sedermera flera hus stuckits i brand. Summan af texten synes vara, att en del åtminstone af staden Lawience blifvit förstörd. Dylika händelser tjena till att ännu mera reta norden och södern emot hvarandra. Lyckas det än regeringen i Washington, som öppet favoriserar slafvännerna i Kansas, att qvafva de der utbrutna oroligheterna, så fortfara likvil orsakerna att existera. Så länge slafveriet icke blifvit afskaffadt, skola aldrig gräl och stridigheter tryta emellan de slafhållande och icke-slafhållande staterna. Dessa stridigheter hafva dock bittills i allmänhet inskränkt sig till diskussionens område, men nu hafva de urartat i våldsamma handlingar. Hoppet att se frågan löst genom någon slags kompromiss aflägsnas ty värr äfven i samma mån som slafstaternas antal tillväxer. Fara synes verkligen vara för handen, att den ofta uttalade spådomen, det slaffrågan kommer att vålla en sprängning af unionen, skulle blifva besannad. Det är samma fråga som förorsakat det ohyggliga uppträdet i senaten, då senator Sumner från Massachussets, en abolitionist, blef pryglad af representanten Brooks från Syd-Carolina. Senaten har i ett möte d. 27 Maj länge sysselsatt sig med denna skandal. En ransakning derom är äfven i gång. Men det stannar icke dervid. Under det att möten hållas i Boston och en mängd andra städer i norden för åvägabringandet af opinionsyttringar för Brooks utdrifvande ur representanternes hus — möten, der de häftigaste utlåtelser och vildaste hotelser framdundras mot södern — blygs man icke i de södra staterna att berömma Brooks handling och framställa den som ett exempel, förtjent att efterfölja. UHr Brooks — säger en i Richmond uti Virginien utkommande tidning — har tilldelat senatorn Sumner, denne beryktade abolitionist, denna förgiftade tunga, ett dugtigt kok stryk. Vi glädja oss deråt. Vi hoppas att det ej skall stanna dervid; turen bör äfven komma till Seward och andra.? Huru otroligt det låter, är detta språk endast ett genljud af allmänna opinionen i södern. På flera ställen samlas medel för att hembära Brooks ett vedermäle af tacksamhet för hans brutala uppförande, hvilket vinner allmänt bifall. Till den grad har fanatismen förvillat alla rättsoch moralbegrepp hos slafstaternas invånare! Vi älska dock att tro, det äfven i södern finnes hederligt och förnuftigt folk, som afsky och ogilla Brooks handlingssätt, fastän de icke anse för klokt eller rådligt att uttala sin mening. Costa Ricas trupper hafva utrymt Nicaragua och marscherat tillbaka till sitt eget land, såsom de för Walkers interesse vunna nordamerikanska bladen påstå, emedan de funnit sig bedragna i afseende på de sympathier från invånarnes sida, hvilka de väntat på den grund, att de kommit för att befria dem från Walkers välde. Marcoleta, ombud i Washington för den regering som existerade i Nicaragua, innan fribytarehöfdingen tillryckte sig högsta makten derstädes, har tillställt alla de öfriga främmande sändebuden en protest emot president Pierces erkännande af Walkers regering. Han förklarar högtidligt detta erkännande endast vara en uppmuntran för alla slags fribytare, ett hån af den bestående folkrätten. General Almonte, en af Mexikos utmärktaste medborgare, har af sin regering utsetts till sändebud i Spanien. Man hoppas att det skall lyckas honom att utjemna de stridigheter, som exstera emellan Spanien och dess gamla koloni. Dagens post med Nordeap. Mad den i Tivernaooal d 14 inträffade ån