Article Image
licen eynes den hafva aprhödBen usthska i dan är oberäknelig och förlusten bersättlig. En i Medelhafvet varande storm har tvenne dagar drifvit hafsvägorna långt upp i Rhones mynning, hvarvid flera dammar af det påträngande vattnet blifvit förstörda. Camarque, som dittills blifvit förskonadt, blef nu likaledes ölversvämmadt: talrika boskapshjordar sväfvade i största fara; på slätterna upnrycktes träden med rötterna. Söndagen den 8 hade stormen ändtligen lagt sig och den 9 var det åter vackert väder. Rhone har återträdt i sin bädd och faller langsamt. I Lyon hade Rhone redan den 8 betydligt fallit; : Saone föll märkbart; i de öfversvämmade stadsdeö larne äterstäldes cirkulationen. Man hade der funnit en mängd lik, som redan öfvergått till förruttnelse. Vattnets aflopp befordrades derigenom, att trupperna gräfde löpgrafvar. Vädret var vackert. i Loire, Loiret och Cher voro, enligt de senaste underrättelserna. äfven i fallande. I Nantes, der kejsaren inträffade den 10, föll vattnet likaledes, och olyckshändelserna hade der varit mindre betydliga, än man befarade. ; — Den kejserliga yachten La Reine Hortense 0. avisängarn Cocyte äro stälde till prins Napoleons disposition för hans vetenskapliga resa, som skulle anträdas från Havre den 15 dennes. Prinsen har med sig, utom sina adjutanter och sin betjening, en kommission af stabsofficerare, ingeniörer, naturforskare och tecknare. Resan, under hvilken prinsen kommer att iakttaga inkognito, kommer att vara cirka tre månader. Befälet öfver expeditjonen har anförtrotts åt linieskepps-kaptenen, baron La Ronciere le Noury. RYSSLAND. Den amnesti zaren förunnat de landsflyktige Polackerne äterskänker dem icke deras konfiskerade egendomar. Detta är en liten omständighet, som beröfvar denna mycket omskrikna nådehandling nästan hela dess värde. Också komma troligtvis jemförelsevis endast högst få att göra bruk af densamma. ; BELGIEN. I detta land pågå nya val till dep. kammaren, på hvilkas utgång ligger mycken vigt, emedan af den nya kammarens sammansättning kommer att bero, huruvida Bonapartes arga anslag mot den belgiska tryckfriheten skola lyckas eller icke. Ty värr har, för så vidt valresultaterna ännu äro bekanta, prestpartiet eller mörkrets vänner scgrat nästan öfverallt, undantagandes i provinsen Liittich. AMERIKA. Från Förenta Staterna skrifves i en tysk tidning: Redan den 17 Maj hade i kabinettsrådet i Washington fattats de beslut att tillställa engelska ministern Crampton dess pass. Verkställigheten af denna åtgärd uppsköts genom den i samma vefva inträffade ankomsten af postångaren med en depesch från lord Clarendon, innehållande dess svar på statssekreteraren Marcys skrifvelse af den 28 sistlidne December, hvari denne fordrade Cramptons återkallande. Den sistnämnde erböll slutligen den 27 Maj sina pass, under det tillika Marcys svar på Clarendons senaste depesch afsändes till London. Hr Marcy förklarar sig nu fullkomligt tillfredsställd med de af kabinettet i St. James afgifna förklaringar, så vidt de röra Englands regering, men anser hr Crampton genom dess eget bref, som företeddes vid rättegången emot värfvaren Hertz i Filadelfia, för öfverbevisad om att hafva : handlat emot Förenta Staternas neutralitetslagar. Genom sitt senare försök att förneka sakta, har Crampton, enligt Marcys åsigt, endast ytterligare förvärrat sin sak. Följaktligen är Cramptons bortskickande ingen fientlig handling emot Storbritannien, utan ett steg, som Förenta Staternas regering är skyldig sitt lands ära och hvilket, såsom man bör hoppas, skall leda till återställandet af ett bättre förbållande emellan de begge genom så många gemensamma intressen förbundna nationerna. Ända till den 24 gaf sig franska gesandten i Washington den största möda att hos Förenta Staternas regering afböja den emot Crampton beslutade åtgärden. Vid sitt sista samtal med Marcy, försäkrade franska sändebudet flerfaldiga gånger, att det vore hans herre kejsarens önskan, att hans regering äfvensom Englands förblefvo i vänskapliga förhållanden med Nordamerika. Marcy skall hafva uttryckt sin glädje häröfver. Han kunde dock icke underlåta att på samma gång yttra sin förundran deröfver, att dessa försäkringar så föga öfverensstämde med det beteende krigsministern i Frankrike visat emot några nordamerikanska officerare, som för någon tid sedan i vetenskapliga ändamål besökte Paris. Enligt en till krigssekreteraren afgifven berättelse skall nemligen franska krigsministern på ett högst ovänligt sätt behandlat dessa officerare och tillochmed låtit undfalla sig de orden: Jag hoppas, att när nästa gång vi råkas vexla vi kanonskott med hvarandra. En deputation af köpmän i Newyork hade likaledes bemödat sig att öfvertala presidenten att icke bortskicka Crampton.

17 juni 1856, sida 2

Thumbnail