Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Från så väl vestern, som södern låta underrättelserna lugnande. Vattnet är öfverallt i fallande. Kejsarens tredje resa var ej ett tecken till att det onda förvärrats utan snarare tvärtom. På sin andra resa hade han ej kommit längre än till Tours, emedan jernvägsförbindelserna emellan denna stad och Angers voro afbrutna. Hans tredje utflykt, som anträddes den 9 på morgonen, stäldes just till Angers. Den synes dock synnerligast hafva gält skifferbrotten vid Trelazå, som, oaktadt allt hvad som gjorts för deras räddning, blifvit förfyllda med vatten, en olycka, hvarigenom flera tusen menniskor blifvit utan arbete. Den 11 väntades kejsaren åter i hufvudstaden. I en skrifvelse från Paris till en tysk tidning, uppgifves, att en af franska bladen på uttrycklig befallning förtegad orsak till kejsarens förnyade resor till de öfversvämmade orterna skulle hafva varit, att bönderna på många orter, dertill sörledde at uppviglare, genomstuckit jernvägsdammarne, emedan man jörespeglade dem, att desse till största delen voro skulden till öfversvämningarne. Märer och gendarmer skola devid esomoftast blifvit illa tilltygade. Jernvägarne i södern hafva lidit vida mindre än de i vestern. Skadan på Orleansbanan anslås till 10 mill. francs. Man befarar, att den dy, som efter öfversvämningarne qvarlemnats på marken, skall kunna alstra smittosamma sjukdomar. Med undantag naturligtvis af de nyss öfversvämmade trakterna står säden annars i allmänhet mycket vacker i Frankrike och lofvar en rik gröda. Detsamma skall äfven vara fallet med vinrankorna. Constitutionel för d. 10 förmäler, att reg. ämnade vidtaga den reformen, att låta alla förbud försvinna ur tulltaxan och i deras ställe sätta skyddstullar. Ett lagförslag i denna riktning hade samma dag sörelagts lagstiftande församlingen. Det återstår att taga nirmare kännedom om detta förslag, innan man kan yttra sig om dess rätta vigt och betydelse. Det berättas, att hos furst Adam Czartoryski i Paris nyligen ägt rum en sammankomst af polska aristokrater och dervid beslutats och undertecknats en protest emot ryska amnestien. Förut hade ett lika steg tagits af de polska demokraterna i London. SPANIEN. Tvisten emellan Espartero och ODonnell beträffande general Ros de Olano är redan bilagd. Generalen lemnar sitt kommando öfver infanteriet och får i stället öfverbefälet öfver artilleriet. Cortes ha i en hemlig session beslutat taga sig ferier från den 30 Juni till den 1 Oktober. Författningen skall först vid slutet af riksmötet promulgeras. PORTUGAL. — Ministeren Saldanha, hvilken nu i flera år sutit vid rodret, har resignerat, emedan den i en finansfråga haft majoriteten emot sig i pärskammaren. Den nya ministeren, i spetsen för hvilken står markis de Loulz, en slägting till konungahuset, har bildats med Saldanhas medverkan och bör väl der för antagas äga samma frisinnade karakter som den förre. ENGLAND. Underhuset har definitift antagit jude-emancipationsbillen. Det beror nu på om den går igenom i öfrverhuset, hvilket är mycket att betvifla, enär bigotteriet der ännu har alltför starka försänkningar. RYSSLAND. Den amnesti czaren förunnat de polska landsflyktingarne har d. 8 dennes publicerats i Warschau. Amnestitraktatens innehåll är redan bekant. För bättre minnes skull vilja vi dock upprepa dess vilkor: De