——L —— FÖRSONING, Berättelse af Michael Giörup. (Forts, fr. föreg. N:r.) — Men när konungen gifvit honom ett sådant hederstecken för visad tapperhet i fält, är det ju intet ondt deruti, att han bär det? invände systern. — Jo, han borde bära sitt band såsom andra . ... Hen allt detta är en emåsak emot hvad jag nu vill anmärka. Visste jag, att han beböfde penningarne till att förhöja namnet Hartugs glans, att han lefde med de unge förnäme männen i staden, att han med ett ord uppförde sig såsom adelsman, skulle jag, likasom vår salige far, gerna och utan en sur min lemna honom så mycket penningar, han ville ha; men tyvärr lefver han på helt annat sätt. Studenter, konstnärer, poeter och sådant folk äro hans dagliga umgängesvänner; jag tillochmed misstänker honom för att hysa bondevänliga ) sympatier. Sina pengar begagnar han till så kalladt hsold och kanke till hvad som är ännu värre. Säg nu, bör jag ) I Danmark är ett politiskt parti, som kallar sig bondevännerna? och i vissa frågor skiljer sig från de liberale.