Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juni 1856, sida 1

En rysk flyktings memojrer eller Statsfängelset och Siberien. Af Alexander Hertzen. (Forts. fr. föreg. N:r.) Matwel, om hvilken iag kunde hafva mycket att berätta, var för mig mer än en tjenare: han var snarare min vän eller yngre broder. Han hade först varit i bokbindarelära, men lemnade sin icke serdeles klyftige mästare och trädde i min tjenst. Jag visste, att ett afslående svar skulle såra Matwei och hade sjelf icke något emot att tömma ett glas på det nya året, om det ock måste ske på en poststation på vägen från Siberien. Sjelfva nyåret är ju en station på jordlifvets stora resa. Matwei kom, såsom nämndt, med skinka och cham2— — pagne. Champagnen var frusen, och skinkan kunde med en god handyxa huggas i stycken. Den frusna ehampagnen behagade icke postmästarön; jag blandade den derför med rhum, och denna grogg, giorde utomordentlig lycka. Kusken, som jag lät komma in, gick ännu mer radikalt tillväga, ty han iyllde ett glas bränvin nästan till hälften med stött peppar, rörde om blandningen med en träsked, slukade den gräsliga anrättningen, smackade och stånkade: — det ref präktigt. Postmästaren sjelf hjelpte mig upp i slädan och var så mån om mitt välbefinnande, att han tappade