Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 juni 1856, sida 2

Article Image
FD)OLCIIULCITL ITRI )C1IGIIIfXIXL IIAI1II l1I1117 1(197 1111-—4 MUN veckling och icke heller på sSamhidsat i sin helhet utöfvat det helsosamma inflytande, som man deraf lofrvat sig, blef det på öfvertygelsens väg allt mera klart. att detta system maste öfvergifvas. Nu hade man imellertid genom lagstiitningen gifvit kapitaler och arbetskrafter en viss industriel riktning, hvilken, för landet och folklynnet mer eller mindre naturlig, icke kunde utan orättvisa och stora enskilda förlu Star plötsligen lemnas åt sitt öde. Och i samma mån näiringarne i prohibitiv-systemet ect sin upprinnelse och sitt stöd, i samma mån kräfde de ock företrädesvis försigtig behandling vid stödets undanskjuI tande. Denna varsamhet har också blitvit iakttagen, i det man blott småningom beträdt en ny väg, hvilken ur allmännare synpunkt torde vara just den rätta. Och man har haft den tillfredsställande erfarenheten, att ingen loflig näring vid öfvergången funnit sig illa. zrundsats, som vid direkt beskattning föraträdesvis fritager den ringa inkomst, hvilken oundgåängligen erfordras för lifsuppehället, och de samhällsklasser. hvilka antagas icke kunna utöfver sin I nödtorft något förvärfva, bjuder ännu mera att den indirekta beskattning, som tullafgifterna innefatta, upphäifves å sådane födoämnen och förnödenheter, Som afse fyllandet af de oundgängligaste behofven sör alla samhällsklasser och företrädesvis för dem, ! hvilka redan funnits böra tritagas från direkt beI skattning. Ty det är en sanning, hvilken alltmera förtjenar uppmärksamhet vid tullbeskattningens ordnande, synnerligen i afscende a oundgängliga förnödenheter. att denna skatt träffar hehafvet af förbrukning, alldeles oberocnde af brist eller öfverflöd på tillgångar, med hvilka detta hehof måste tillfredsI ställas; hvarförutan modgifvas måste, att skattens belopp ingalunda minskas genom det omärkliga i sättet, hvarpå den uttages. Yid frågan om tullskatts borttagande de allmännaste lifsförnådenheter bör icke heller förbises. att de arbetande klasserna i allt fall tillskjuta sin andel i tullbevilningen, ej mindre vid förbrukningen af Såädana utländska varor, som antagit egenskap af förnödenhets-artiklar. såsom socker, kaffe, m. m., utan äfven för sina beklädnads-persedlar, hvilka, ehvad de äro införskrifna eller inom landet tillverkade, ) till priset blifva beroende af den åsatta tullafgiften. Det är vidare en vid all direkt beskattning numei ra antagen grundsats, att endast vinsten af egendom : eller rörelse hör beskattas. Men då, såsom regel taget, all vinst är produkt af arbete, sammanfaller ock med nämnde grundsats för direkt beskattning den i tull-lagstiftningen här redan i viss mån antagna åsigt, att tullafgifterna böra bestämmas högre eller lägre, i den mån varorna, som införas, äro mera eller mindre bearbetade. Endast på sådant sätt ställas i beskattnings-hänscende de utländska varorna i likhet med de iuom landet alstrade och förädlade, hvilka för hvarje bearbetning vifvit en direkt beskattad vinst. Härigenom erhålles ock en allmän, giltig grund för den till förädlingsnäringarnes befrämjande medgilna tullfrihet för råvaror och beredningsämnen, hvilka antingen alls icke eller till godhet och myekenhet endast otillräckligt frambringas inom landet. De nndantag från regeln, som här, liksom i de flesta andra länder, blifvit gjorda för vissa stora före brukningsartiklar. hvilka, ehuru de mer och mer ant naturen af förnödenhetsvaror, likväl icke kunna hänföras fill de för massan af nationerna oundgängliga, såsom kaffe, socker, kryddor, thå m. fl., hafva sin förklaringsgrund i storheten at de bidrag till Statsbahofvens fyllande, som af tullbeskattningen å dessa artiklar kan hemtas. i Utgående sålunda från den hutvudåsigt, att lagStiftningen angående varuförseln imellan Sverige och utlandet bör återföras till sin ursprungliga betydelse af endast skattereglering och att dervid följaktligen obör afses de grunder, som i allmänhet bestämma statsbidragens rättvisa fördelning imellan samhällets medlemmar, hafva komiterade likväl icke kunnat undgå att, vid utarbetandet af sitt tulltaxeförslag, I betrakta detta såsom en fortsatt öfvergang srun det Sskyddssystem. hvilket hittills varit följdt. I Både af denna anledning och enär för afgifternas rättvisa fördelning någon viss procent af mer eller mindre bearbetade varnklassers värde måsie tagas till grund för beskattningen, hafva komiterade, vid behandlingen af frågan om de särskilda tullsatserna, sorgfälligt sökt förskatfa sig alla eriorderliga och I tillgängliga upplysningar samt i sådant hänseende rådfört sig så väl med idkare af svenska fabriker och handtverkerier, som med handlande, hvilka sysselsätta sig med införseln af utländska tillverkningar. Utan en vidlyftighet, som skolat öfverstiga det lämpliga omfånget för redogörelsen öfver komiterades. arbete, hafva dessa upplysningar med prisuppgifter, varupror och dylikt, icke kunnat särskildt be Skrifvas. Resultatet af undersökningarne har dert id d I I I re endast i korthet blifvit antydt uti de motiver till sorurds som härhos, jemte förslag till Ä tulltece. i underdänighet hitogas. Om, på sätt komiterade antagit. införselsafgifterna böra betraktas såsom en bevillning. alagd förbrukningen af arliklar, hvilka, der de tillverkats inom landet, skolat i tillverkarens vinst beskattas, utgöra åter utförselsafvifterna en beskattning å den inhemska producenr. viltaxan ten. utöfver hvad han skolat till statsverket betala i mån af vinsten å sin rörelse, ty, då den utförda varan allestädes pi verldsmarknaden har främmande medtäflare och följaktligen måste nöja sig med der väncse pris, torde det icke vara någon motsägelse underkastadt, att de afdrag, som vid utförseln ega rum, med ett motsvarigt belopp minska den behållning. som derförutan kunnat af sörsäljningspriset uppkomma, AÄÅtt den svenske tillverkaren af exportartiklar härigenom underkastas en beskattning, hvarifrån tillverkaren af varor, som förbrukas hemma i landet är fritagen, låter således, lika litet förneka sig, som att utförselstullen är ett band, hämmande den del af landets rörelse, hvarmed införda utländska varor skola betalas. Man har derföre mer och mer inskränkt utförsels-afgifterna till endast sådana artiklar, hvilkas qvarhållande inom landet helt och hållet eler för vidare förädling ansetts böra genom ) lagstiftning regleras. Med komiterades uppfattning af tulltaxans ändamål är en sådan beskattningsatgärd icke förenlig; men äfven härvid hafva komiterade, betraktande sitt förslag såsom en förmedlande ölvergäng från det äldre systemet, sökt iakttaga en derefter lämpad I medelväg. i Taxeförslagets formella beskaffenhet. i I afseende på taxans formella beskaffenhet har I fråga visserligen varit om den alfabetiska ordningens II nihetanda mat en klassindelning efter varornas be

9 juni 1856, sida 2

Thumbnail