Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juni 1856, sida 2

ner, mamelucker och hvar sin katt på axeln. Wendes Artilleri, hvars nya uniform ännu ej hunnit anläggas, utan till stor del lärer ligga färdig i depoterna, skall få sig en ytterligare ny, nemligen den ursprungliga gamla med några förändringar. Rätt tresligt, icke sannt? I synnerhet för skräddarne och Norrköpings boarne. — Förargligt att bronzgubben, hvilken som man vet står med pressjernet i hand på Carl den XIII:s torg, har anticiperat detsamma! Dylika attributer borde efterverlden tilldela den vär difdate. Samme brefskrifvare uppgifver rörande den truktansvärdt tillämnade Fosterländska Föreningen, alt den utgått från en af våra gamla liberale, utopisten grefve P. (efter hvad man från andra håll försport: Grefve David Frölich) ensam eller associerad med f. d. Argus, äfven kallad: den oförliknelige, och att planen varit att härmed, som brefskrifvaren uttrycker sig, fräffa den oföränderliga viljans Goliath midt i planeten. — Hela denna väl anlagda kombination har den hederlige Östg. Corresp. nu förstört, i sin fosterländska ifver att bekämpa föreningen, såsom ett tillämnadt redskap i de maktägandes händer. — Hela aftiren — de agerande personligheterna naturlia tvis inbegripna — skulle vara ett godt ämne för en komedi. — I ett bihang till Sv. Tidn:n meddelas i dess helhet tvenne långa petitioner i Geneverfrågan, hvilka sednast blifvit fill regeringen ingifne, den ena undertecknad af 203 personer, i synnerhet skånska egendomsägare (och förmodligen derjemte bränvinsbrännare), den andra utgången från Stockholms stad och Upland. Petionernas förf:e, som nu synes hafva fått reda på den kongl. förordningen iJan. d. å., deri införtullning af Genever på fastager uttryckligen medgifves. har nu öfvergifvit att åberopa helgden af tullförfattningarne mot samma varas införsel å fastager, hvilken han förut påstod vara förbjuden, men koncentrerar nu styrkan af sin argumentation omkring tullvärdet å Genevern, yrkande att blott sådan Genever borde anses äkta, som är värd 3 rår pr k:a, dervid vår förf:e likvisst glömt att efterfråga huruvida något slag holländsk Genever på detta sätt blir åkta. Så vidt vi känna upptaga neml. de Holländska priskuranterna icke någon vara till detta pris. Af liknande halt äro de öfriga argumenterna. vittnande om den begreppsoreda. som blifver en följd af förfäktandet utaf en orättfärdig sak, och föga upphjelpta af de deklamationer. af hvilka de äro uppblandade, eller af de hotelser om allmänt missnöje, genom hvilka petitionärerne ansett sig kunna gilva ökad kraft åt sina anspråk på ett obebörigt ingrepp å regeringsmaktens sida i gällande lagstiftning. — Från södra delen af Gottland skrifves till länets tidning följande: En företeelse, hvars like ingen här förut skådat, har illustreradt nysslidne Pingshelg i vårt anspråkslösa Stor-Sudre. Man har nemligen sett en officer af Kongl. Maj:ts Flotta, Kaptenlöjtnant och Lotsfördelningschef, nästan alla aftnar från den 6 dennes inom någon af öns sydligaste socknar hålla s. k. konventiklar, der han uppträdt såsom missionspredikant. Tilloppet af både s. k. väckte och nyfikne var, isynnerhet i början, ofantligt, och sammanskott begärdes och erlades af de rättI trogna, till den Inre Missionens fromma. — I Aftonbladet med dagens post läses: Man skritver till oss från Berlin, att den med så mycken möda undertryckta depeschstöldsfrågan börjar att dyka upp på nytt igen. Prinsen af Preussen yrkar ännu alltjemnt på undersökning. I en för detta ändamål utnämd högre kommission hade justitieministern nyligen varit närvarande. Det berättas äfven, att sent omsider en rättegång för landsförräderi blifvit inledd mot Techer. Man vet nemligen, att denne polisagent, som ej ansåg sig tillräckligt betald, sålt depescherna på två håll, I bland annat äfven till franska regeringen. Man försäkrar tillochmed, att en på detta sätt i kejsar Napoleons händer kommen rapport, I som blifvit skrifven efter den fruktlösa stormningen den 18 Juni, hade sedermera haft till följd ett med större energi förnyadt angrepp, ty Gortschakoff hade skrifvit, att han ej längre kunde hålla ut. Som man förut vet, hade också preussiske ministern i Petersburg, hrv. Munster Meinhövel, hvilken skickat Gortschakofis depesch till hr von Gerlach. af denna anI ledning fallit i onåd. Någon yttrade med anledning häraf, att det i sjelfva verket vore den gamle Techer som tagit Sebastopol. Det faller af sig sjelft att man nu lägger vigt på ordet landsförräderi, för att afleda uppmärksamheten från andra anstiftare af depeschstölden. Det för sin rättskaffenhet förr så berömda preussiska embetsmannaståndet går under inflytelsen af det herrskande systemet allt mer och mer ett sedligt förfall till mötes. Så hafva på sednaste tiden flere embetsmän blifvit försatte i ofrivilligt cessionstillstånd, hvilka utgiivet vexelförbindelser till så betydliga belopp, att dispens från tjensten måst beviljas dem för att kunna tillfredsställa fordringse