Ekonomiskt. Till Red. af Sn.-Posten har blifvit insändt följande uppsats: Under resa från Jönköping till Christianstad, passerade Ins. i början af April månad egendomen Wankifva i Vestra Göinge härad, tilihörande löjtnant Ehrenborg. Utaf min skjutsbonde, som var en hemmansåbo från Björnum, hörde jag omtalas många och stora förbättringar, som löjtnant E. vidtagit på denna sin egendom, dels med odlingen af håde åker och äng, så att egendomen afkastar mångdubbelt säd och föder 3 å 4 gånger så många kreatur som för 20 år sedan, dels ock med odling af skog, hvarigenom den redan stora skogen fill egendomen, som lär bestå af ett par tusen tunland, kommer att betydligt utvidgas. — Detta mitt samtal med skäusbonden gjorde att jag alltjemt betraktade egorna; när jag kom i närheten af Almaåen, såg jag på afstånd en ovanli;t stor van dragas af 2:ne oxar, och då jag frågade skjutsbonden hvad de der företogo sig, fick jag till svar att ban ej visste det, men att vagnen kördes på en stor mosse som blifvit odlad. Den stora vagnen väckte min nyfikenhet; jag gick ner till stället för att erfara hvad som förchades, och blef ej litet förvånad när jag fick se en iernbana anlagd på en 90 å 100 tunland stor mosse; denna railväg var omkring 900 å 1000 alnar lång, anlagd för att sandbelägga mossen. Efter mitt omdöme ville jag anse denna jordmån såsom dvjord, men man försäkrade mig att innan den blef odlad var det ren torf, 6 å 8 tld voro redan belagda med en lerblandad sand till 2 å 3 tums tjocklek, och man sade mig att detta arbete skulle fortgå hela sommaren, och att på 3 dagar blef hvarje tid färdigt. Banan var flyttbar och så snart ett qvarter af mossen var färdigt, flyttades banan öfver gropen till närmaste qvarter der arbetet fortsattes; 2 med jernbjul försedda vagnar voro jemt i gång så att när den ena fördes ut med sin last, pålässtes den andra, som på detta vis var åter i ordning när den första kom tillbaka, så att endast ett par oxar brukades till båda vagnarna. Efter hvad jag kunde tycka rymde hvarje vagn 40—45 t:r. Det är intet tvifvel att ej detta stora fält snart nog blifver en af de bördigaste åkrar i landet, och som jag ej förr hört omtalas ett sådant företag som detta, hvarigenom arbetet går lika fort med ett par dragare som annars med 12 å 14, och besparar haltva arbetspergonalen, vill jag detsamma genom tidningarna alilmängöra.