Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juni 1856, sida 1

net, hade varit ärucken och derför hört miste och infört det i kyrkoboken under detta namnet. I början lade fadren affären just icke på sinnet, men när tiden kom, då han skulle ställa rekryt och betala kopfekatt, anmälde han förhållandet för starosten och polismästaren. Denne sednare blef helt bestört och afvisade fadren med den anmärkning, atthan försumma sina fatalier, enär mer än tio år förflutit, utan att saken blifvit anmäld, hvadan staten således hade laglig rätt till en Wasilii och ej kunde ätnöja sig med en Wasilissa. Bonden lät emellertid icke förbluffa sig, utan gick till guvernören, som befallde, att barnet skulle besigtigas till utrönande af dess kön. Nu ntspinnes en läng brefvexling, och en popc, den rusige prestens efterträdare, visar sig på scenen. Processen varade flera år och har kanske omsider slutat dermed, att flickebarnet frikändes från vidare åtal såsom halft misstänkt att vara gosse. Må man ej tro, att jag på skämt sade kanske. Motsatsen kunde äfven inträffat; sådant är äkta ryskt, och jag vill bevisa det med ett annat exempel: På kejsar Pauls tid hade en gardegöfverste i sina rapporter upptagit en på hospitaletliggande, illa sjuk officer såsom död. Paul utstryker honom såsom död ur armens rullor. Men till all olycka dog icke officern, utan tillfrisknade. I bestörtningen öfver detta streck i räkningen öfvertalar honom öfversten att begifva sig hem till sin födelseort, i hopp att något tillfälle under tiden skulle erbjuda sig att komma ur knipan. Officern samtyckte härtill, men till öfverstens olycka hade arfvingarne läst annonsen om dödsfallet och ville på intet vilkor afstå från sin fordran på arfvet. Då derför den lefvande döde fick aning om att en annan död — af svält — förestod honom, reste han till Petersburg och öfverlemnade till kej