Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1856, sida 2

1Ianuc a KlåsslSk grund, allra minst I Hand. Pp , 5 om de folkklasser, af hvilka samhällets styrelse och utveckling närmast äro beroende. inrikes Nyheter. Göteborg. Den berygtade stadsfiskalen Mellqvist i Udderalla har af justitie-kansleru helt och hållet skiljts från sin tjenst. — Krukan går så länge 8c. .— Den bederlige, men något hetlefrade östg. Correspondenten, har tagit bumör öfver Aftonbladets och Sv. Tidn:ns bemötande af 0. C:s uppsatser rörande den rysligt tillämnade Fosterländska Föreningen, och låter isynnerhet Aftonbladet uppbära sin vrede. Bättre hade varit att skratta åt hela mystifikationen, ty något annat är den stora planen icke värd. Att planen endast så bor förnuftigtvis behandlas, lärer, såvidt man kan dömma af Sv. Tidn:n, framstå ännu tydligare genom en i ämnet utkommen brochyr, hvilken af Sv. Tid:n karakteriseras dermed, att den hvarken är liberal, ultra-liberal, radikal eller ultra-radikal, utan blott och bart tokig. — Fiån Karlskrona omtalas ånyo en reform på uniformernes område. Det är flottans amiraler, Bom nu hugnas af detta vederbörandes reformnit. — De nya förändringarne bära apär af den kända förmågan att offna alla de yttersta detaljer på detta område, såsom bestämmandet af antalet knappar på hvarje rockskjört och deras plats, m. m., hvilken det vore önskligt om man någongång kunde återfinna i vigtigare samhällsfrågor. Aftonbladet hoppas, att reformen icke är så färsk, att icke prins Oscar hunnit få med sig en amiralsuniform af den nya snitfen på sin resa till utlandet. — I Paris hälles för närvarande en synod af rabbiner från alla israelitiska konsistorier i Frankrike och Algirien. En dylik synod har ej existerat sedan det första kejsardömets dagar. Öfverläggningsämnet är af ett ganska stort intresse. Man diskuterar nämligen möjligheten af att förlägga sabbaten till söndagen i stället för lördagen, hvilken dag i mosaiska religionen alltid dertill varit helgad. Resultatet af synodens öfverläggningar i detta hänseende är dock ännu fullkomligt ovisst. 1 Tyskland lära dock några spridda församlingar af mosaiter redan infört denna reform. — Med anledning af en föregående insänd uppsats rörande Stadernas allmenna Brandstodslolay har en aktad Ins:e, som är fullkomligt ointresserad i frågan, till red:n ingisvit följande, säsom oss synes, välgrundade erinringar: En insändare i Handelsoch Sjöfartstidningen den 29 Maj. har sökt att för delägarne i den nu sig upplösande Ny: Irandstodsföreningen härstädes, framstälJa inträdet i Stådernas Allmänna Brandstodsbolag såsom mera förmånligt än i Scandia eller utländskt bolag, men har araktlåtit omnämna några förhållanden, som borde vara kända af allmänheten och som här framställas. Det af Insändaren anförda örfverensstämmer visserligen till alla delar med sanningen. Men då detta brandstodsbolag cj medgifver ät försäkringstagare rättighet, att sjelf uppskatta sin egendoms värde, utan föreskr.fver värdering efter egna grunder, så kan svårligen någon vara fullkomligt försäkrad i detta bolag. Såsom exempel torde få anföras: En husägare anmäler sig i Städernas brandstodsbolag med sitt hus, som kostat 40,000 rdr, men värderingsmännen nedsätta värdet till 30,000 rdr, och med detta värde inträder han i bolaget. Eld förstör någon tid derefter hans hus, hvarigenom han gör en förlust af 10,000 rår. Ilar han då, genom den af Insändaren vetet förordade besparingen af en halt pr mille årligen, fått nägon ersättning för sin dryga förlust? Det torde vara meningen med inträdet i assurancebolag, att vara fullt försäkrad, hvilket i dylika bolag aldrig kan ske. Den 28-åriga erfarenheten som Ins:n anför såsom bevis för bolagets stora säkerhet, visar sig genom exemplet på Maj månad 1842 i Hamburg, ganska o tillförlitlig. 1 Hamburg fanns ett på enahanda sätt som städernes, organiseradt bolag, hvilket före hade mer än dubbelt så lång erfarenhet, men efter branden blefvo deligarne skyldiga tillskjuta 60 eZ, hvilket hade till följe bankerutt och bolagets upplösning. Då sådane händelser som timade i Hamburg ligga inom möjlighetens område, torde den 28-åriga erfarenheten i Sverge ej vara fullt tillräcklig. — Föreståndaren för Ultuna högre landtbruksskola, prof. Arrhenius, har erhållit uppdrag att såsom svensk kommissarie bevista den i Paris bliivande erposillonen af kreatur och Jordbruksalster. Denna exposition skulle öppnas den 29 dennes, (d. v. s. såsom i förrgår) och fortfara till d. 7 nästk. Juni, hvilken korta tid man dock hoppas få förlängd till den 15 i samma månad. Aftonbladet innehåller efter la Presse en intressant framställning rörande nämnde exposition, hvilken icke må förvexlas med den i går omnämnda expositionen af landtbruksalster, och redskap, som kommer att äga rum i Paris nästa år, och för hvilken den i går omtalade svenska kommitteen var nedsatt. I år är deremot Sverge alls ej representeradt. Uppsatsen i La Presse är af så stort allmänt intresse, att vi med det första vilja återgiiva densamma. — I Stockholm har ett sammanträde ägt rum mellan ett antal personer, hvilka önska att den blifvande jernvägen till Stockholm söderifrån måtte dragas norr om Mälaren, i hvilket afseende en netifjon sknue tin roma 12