Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 maj 1856, sida 1

4 ) — Alldeles riktigt, herre! Vi kunna, Gud ske lof, . icke klaga. — Det behöfs också något, om det skall räcka till, då man som du, Jermolay Gregorewitseh, förmodligen har ett rede fullt med små. — Ja, jag har tre egna söner och två egna döttrar, och så har jag dessutom tagit en liten gosse till mig ... låt se . . . han har nu varit i huset på tredje året. : — Då är du väl redan farfar, Jermolay Gregorewitsch? — Ja, Jag kan nog icke neka till det. Det är så tingens gäng, herre. — Så mycket bättre, så mycket bättre! Varen sruktsamme och föröken eder, heter det ju! Men du har haft en lång väg att gå, Jermolay Gregorevitsch, och säger väl icke nej till en sup? Bondes vill göra ursäkter, men domaren fyller glasen och säger: — Nej, nej, far, denna dag är icke en af dem, på hvilka kyrkans heliga fäder förbjuda ett måttligt förtärande af vin och bränvin. — Det är sannt, fader, men det är just bränvinet, som förleder menniskan till det onda, säger bonden, korsar sig, bugar och slukar supen. — Med så stor iamilj som din, Jermolay Gregorewitsch, vill det något till, för att kunna reda sig ... många munnar att mata, och kläder behöfs det också ... Med en häst ocb en ko försloge det väl icke långt? — Hvad tänker ni på, fader? Hvad skulle en enda häst förslå? Nej, vi ha tre stycken . .. Vi hade ändå en till: skymmeln, men han dog ... ett ondt öga gjorde af med honom . , Vår, timmerman Do