1) lIIILIICS5iIMC vete a 2— 7 nu mer — bolaget derom öfvertygadt — skall arbetarens huslif bef 3, om utsigt lemnas honom att sjelf kunna blifva egare af den lägenhet han bebor. Det är på denna grund och med förhoppning om åsigtens gillande som bolaget vid erbjudandet åt Församlingen af nu ifrågavarande medel fäster det vilkoret, att de användas till uppförande af en eller flera arbetarebostäder, i mon af kapitalets egen förökning. af det mindre omfång, att den omtänksamme, sparsamme och ordentlige arbetare, som der hyrer, kan genom årliga afbetalningar småningom blifva egare af sin bostad. Detta har bolaget ansett kunna vinnas på följande sätt: på tomter, som stadens myndigheter efter ansökning torde på billiga vilkor några stycken på en gång anvisa i någon trakt af staden — helst den östra, enär genom bolagets första disposition en arbetarebostad redan finnes i den vestra och en tomt lärer vara inköpt för en sådan på söder, — uppföras bostäder hvarje gång på en hel tomt, så att halfva boningshuset, med 1 a 2 rum och kök, står på den ena hälften af den itudeJade tomten och det andra halfva på tomtens andra hälft, så uppförda, för kostnadsbesparings skull, att den väggen, som ligger i midten af tomten och delar hela byggnaden i två lika delar, är gemensam. På samma sätt uppföras äfven uthusen, allt med största möjliga besparing, som kan göras utan att lemna ur sigte sundhet och trefnad. Bostäderna uthyras åt arbetare, bland hvilka sökande de hafva företräde, som gjort sig kända för sedlighet, arbetsamhet och ordentlighet. Såsom hyra erlägges en viss föreskrifven procent, t. ex. 10, af anläggningskostnaden; en del deraf, motsvarande den under olika tidsförhållanden allmänt gällande räntefoten jemte utskylderna för lägenheten, afskrifves på kontraktet såsom hyra, den andra såsom amortering, i egenskap af erlagd köpeskilling på lägenheten. Vill hyresmannen erlägga högre belopp, än det föreskrifna, till amortering, må det stå honom fritt, men ej mindre. Skulle genom inträffade tillfälligheter en hyresman blifva urståndsatt att fullfölja amorteringen, återfår han de derför erlagda afbetalningarna med ränta från insättningsdagen, utgörande 2 proc. mindre än den, som i kontraktet är beräknad såsom hyra, hvilken ränteskillnad är beräknad att ersätta lägenhetens försämring under innehafvandet. Det är att förmoda, att en omtänksam arbetare inom ganska få år skall sjelf blifva egare af lägenheten; ty har han kommit till några års afbetalningar, lärer han nog vara betänkt på att mot inteckning i lägenheten bereda sig tillgång till fyllnadssumman. — De på detta sätt inflytande medlen förräntas och användas ånyo till uppförandet af sådana bostäder för att åter i sin ordning på samma sätt immerfort uthyras och försäljas genom amortering. Anförandet slutar med några föreskrifter. som mera specielt afsc förhållanden på platsen. Den vackra tanken, att genom årlig amortering göra den stadiga hyresgästen till ägare af sin lägenhet, gjorde sig äfven gällande vid ett förslag, som i Stockholm för några år sedan lifligt diskuterades i samma syftning. Den blef likväl då undertryckt, emedan personer ville i densamma vädra något af den fruktansvärda socialismen, detta röda spöke, hvarföre en hop beskedligt folk läto skrämma sig, såsom barn för busen. Tanken är dock sann, är utförbar, och, framför allt, af ett högt moraliskt innehåll, samt sålunda ledande ifrån och icke till socialism. — Red:n har emottagit följande insända skrifvelse: Sedan Göteborgs nya brandstodsförening beslutat upplösa sig, lärer i allmänhet delägarnes mening vara, att i stället försäkra sine hus i bolaget Scandia. Orsaken härtill härrör förmodligen från obekantskap med vilkoren för försäkringar i städernes allmänna brandstodsbolag; och är det af intresse, så väl för detta samhälle, som för nyssnämnda bolag, hvilket, utan all beräkning på egen vinst, redan i 28 år visat sig vara för hela fäderneslandet högst gagneligt, som insändaren ansett sig böra till allmän kännedom bringa fördelarne af försäkringstagandet i detta bolaz. Göteborgs nya brandstodsförening har sträckt sine försäkringar endast till stenhus. Hos städernas allmänna brandstodsbolag har afgiften för stenhus hittills varit ganska hög; men ett förslag hvilar nu tl afgörande vid nästa bolagsstämma, den 2 instundande Juni, om nedsättande af denna afgift till hälften emot hvad den hittills varit. Om detta, från styrelsen utgångna, till billigheten genom de minutiösaste statistitiska uppgifter ådagalagda, förslag bifalles, hvilket icke är att betvifla, helst de varmaste sympathier från alla håll derför yttrats; kommer afgiften för stenhus inom de olika kategorierne att i durchsnitt, beräknadt efter bolagets erfarenhet under 28 år, blifva omkring vo:dels procent, eller 4 per mille. För detta pris kan intet annat bolag, utan förlust, försäkra; ty de hafva dryga agenturer, utom de egentliga förvaltningskostnaderne, och påräkna dessutom årlig vinst; då deremot städernes allmänna brandstodsbolag icke vidkännes andra utgifter, än kostnaderne för förvaltningen, hvilka för ett så stort verk äro ovanligt ringa. Städernes allmänna brandstodsbolag har förut mera än 2:delar af trädhusen i Göteborg, och det syneg besynnerligt att, då bolaget kan erbjuda stenhusägarne bättre vilkor, än Scandia, de likväl skulle gå sin egen väg åt ett annat håll; helst vid betraktande deraf, att städernes brandstodsbolag ej allerast till följd af sin organisation alltid blifver det billigaste, utan äfven det solidaste. . Brandstodsbolagets försäkringssumma är för närvarande omkring 42 millioner rdr bko. En allmän afgift af alla delägarne, motsvarande ett ärs s. k. inträdesafgift, eller premie (som erlägges i 3 år, hvarefter man är fri tills extra afgift behöfves) uppgår till 400,000 rdr; och den fond, som finnes samJad i styrelsens händer, utgör omkring 650.000 rdr, äfven bko; ställningen är således både fördelaktig och solid. De, som hafva sina hus försäkrade i städernes bolag, ega rättighet till lån i banken, och kunna mn få lån I dana andra allmänna AÄcgr hvil2A