sedan personerna, sjelfva öfverlastade, blifvit lastade på slädan. Men vid en strand, i ett vös brast isen men den utmärkte hästen räddade sig sjelf och slädan med tillbehör. Vid hemkomsten saknades flickan af de hemmavarande, men resenärerna visste då ej lemna besked, om hon stannat i staden eller medföljt på resan. Vid vidare efterforskning befanns hon drunknad. . Med anledning af denna sorgliga tilldragelse tillägger tidningen några välgrundade reflexioner öfver de många och stora olyckor, som omåttligt förtärande af bränvin föranleder. — I samma tidning läses följ. insända petition: Till Konungens höga befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län! . I den aldra största ödmjukhet våga vi anhålla att få åtnjuta den frid och det skydd, som de årligen publicerade Kongl. kungörelser oss tillförsäkra. I annat fall se vi OSS urståndsatta. att framdeles bo och bygga i den Bohuslänska skärgården, utan måste söka oss andra hem, och med smärta aflägsna oss från den trakt, der våra fäder i årtusenden lefvat. Vår klagan är ej otillbörlig; Lagarne tillförsäkra 088 både hemfrid och vägafrid under den tid då vi lägga ägg och uppföda våra små ungar, — men denna magna karta är endast papper och efterlefves sällan. Vi ofredas oförsvarligt och förföljas, under djupaste fredstid, med skjutande, hvaraf mångfaldiga af oss dö, och i tjogtals hemföras till desse lagbrytares och krypskyttars bem. IIäröfver klaga vi minst, men mest emedan då våra efterlemnade ägg ruttna i klyftorna och våra små ungar svälta ibjäl och förgås af elände; och — om hösten äro vi färre än vi om våren voro. Hvad hafve vi förskylt efter vi så grymt skola utrotas? Upplifva vi icke de nakna klipporna, och pryda hafvets yta? och efterlemna vi icke i våra bon en stor del af vär namnkuniga dun, en nog hederlig betalning för den lilla plats vi begagna. Detta sednare, statsekonomiska, förhållande behjertas äfven af flera öbor i Styrsö, m. fl. skärgårdar, på Pinö, Otterö och Källareholmen. Vi höra ofta desse män beklaga sig högt öfver värt ofredande, men vi förundra oss högelien att de icke klaga och beifra saken på vederbörlig ort. — Förtviflan ger oss mod, att nu sjelfve framföra den, som vi hoppas i goda händer; och å andra sidan skola vi ingalunda sky att offentligen namngifva och brännmärka våre motståndare, som mestadels till sin egen blygd bära åtminstone klädseln likt så kalladt bättre folk. Samtliye Ejderfåglar i Bohus län. — Efter att hafva berättat utgången af Biskopsvalet i Göteborgs Stift, yttrar Sv. T. följande: Vi förmoda att, denna utgång oaktadt, Lunds stift får af den konungsliga välvilian sin önskan uppfylld, att till biskop erhålla domprosten Thomander. Om denna önskan tro viintettvifvel kunna ega rum, lika litet som om valets lämplighet. Att någon motsatt önskan skulle från Stockholm hafva utgått, hafva vi aldrig ansett vara sannolikt. Det är rykten, af partigängare uppfunna och af fjesket kringförda (7). Domprosten Thomanders kraftiga personlighet är tvifvelsutan behöflig så väl i det partilystna Lund, som bland det beqväma skånska presterskapet. För hans radikala och antibiskopliga riktning, hvarom man talat, hafva vi för vår del aldrig hyst någon fruktan. Domprosten Thomander är tillräckligt älskare af myndighet, för att, i likhet med prinsar, som snart blifva rojalister när de blifva konungar, nog blifva biskoplig — och vi förmoda i fullt mått — då han blir biskop. Hvad åter hans radikalism beträffar, så önska vi, för vår del, uppriktigt, att det, som deraf inskränker sig att vara liheralt, måtte fortfara, cnär man icke har förmycket deraf på Svea rikes biskopsstolar.? — Stockholmstidningarne med den ord. posten medföra inga nyheter af intresse. Med snällposten erfara vi följande: Statsrådet friberre Palmstjerna har i går (d. 22 dennes) till civildepartementet inlemnat sin afskedsansoökan, hvilken blifvit till statskontoret remitterad, i afseende på pensions erhållande. Frih. Palmstjerna har i dag afrest till Upsala, och det säges, att han icke skulle komma att vidare föredraga. Kongl. Maj:t har beviljat chefen för sjöförsvarsdepartementet, statsrådet m. m. C. H. Ulner tjenstledighet från och med den 24 innevarande Maj till nästkommande Juli månads slut, hvarjemte Kongl. Maj:t förordnat chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet grefve A. F. N. Gyldenstolpe att under tiden jemväl förestå chefsembetet för sjöförsvarsdepartementet. — Det förljudes, berättar Sv. Tid:n, att chargÅ daffaires hr August Järta, som under flera år varit i ofvannämnde egenskap anstäld i Wien och Haag m. fl. ställen, skulle vara utsedd till chargå daffaires i Brissel. Andre sekreteraren i kongl. kabinettet för I utrikes brefvexling, kammarherren frih. Reinhold Rudbeck, har afrest till London, för att emottaga legationssekreterarebefattningen vid denna mission. — Afsked har på begäran beviljats öfverjägaren i Vestra Revieret af Ostergöthlands län Z. Abelin från nämnde öfverjägarebefattning.