En rysk äl5ktings memoirer eller Statsfängelset och Siberien. Af Alexander Hertzen. (Forts. fr. föreg. N.:r.) Man hade genast varnat mig för att komma i beröring med den faslige doktorn och sagt, att ehuru han var skicklig läkare, var han på samma gång förryckt och fräck. Men jag fann alldeles icke hans konversation och infall fräcka eller platta. De voro tvertom fulla af humor och fin ironi; de voro hans poesi, hans hämd, hans klagorop, kanske också uttrycket at förtviflan. Han studerade tjenstemännen verkligen con amore. Såsom läkare kände han dem i grund och botten, ingen af deras djupaste och hemligaste passioner hade undfallit hans blick. Uppmuntrad af deras fruktan för honom, vågade han behandla dem efter godtycke och tillät sig allt mot dem. Vid hvarje ord tillfogade han: — det kostar ingenting. Engång, då jag frågade honom om orsaken till detta ordstäf, svarade han: — Huru kan ni fråga mig derom? Afsigten med allt talande är ju att öfvertyga, och derför skyndar jag mig alltid att framkasta det mest slående bevis, som kan tänkas. Man bibringe en eller annan den öfvertygelse, att det ingenting kostar att taga lifvet af sin köttslige fader, och han skall genast göra det.