— — — — Hit med papper, penne och bläck! Alinizin räckte mig en penne. — Hvad skall jag skrifva? frågade jag. — Hvad ni behagar, svarade sckreteraren; — skrif t. ex.: af undersökningen visade det sig, att — Åh, rapporter till kejsaren kommer ni nog icke att skrifva, sade guvernören med ett fint leende. Redan i Perm hade jag hört mycket talas om Tyfajeff, men han öfverträffade mina mest melankoliska föreställningar. Tyfajeff var född i Tobolsk. Hans far hade befunnit sig i ytterst torftiga omständigheter: såsom jag tror, tillhörde han de förviste. Vid tretton års ålder slöt sig Tyfajeft till en kringresande trupp, som flackade från marknad till marknad, för att dansa på lina och göra dylika konster. Han åtföljde truppen från Tobolsk till de polska provinserna och roade öfverallt publiken med sina pajazzoupptåg. I Polen blef han emellertid arresterad, Gud vete hvarför, och enär han ej hade pass, blef han såsom lösdrifvare återförpassad till Tobolsk, dit han måste gå tillfots i sällskap med en mängd andra fångar. Emellertid hade modren blifvit enka och lefde i yttersta armod. Sedan gossen någon tid vistats hos sin mor, fick han plats såsom skrifvare, och blef snart en flink tjensteman, ty hans naturliga fräckhet hade genomgått en god och mångsidig skola dels hos de lindansande landsstrykarne, dels hos det afskum, i hvars sällskap han såsom fånge vandrat genom Ryssland. I början af Alexanders regering kom en ministerialinspektör till Tobolsk. Han behöfde en skrifva