Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 maj 1856, sida 2

den åsigt, att en varaktig förbättring endast kan åstadkommas genom tidsenliga, på djupet gående reformer af de italienska styrelserna och framför allt genom prestvaldets i Kyrkostaten förvandling till en ordnad verldslig styrelse. Att hvarken Napoleon eller Wienerkabinettet önska sådane reformer är naturligt; de komma utan tvifvel att förena sig om något för ögonblicket hjelpande palliativ, medan de å andra sidan i hemlighet måste bekämpa hvarandras inflytelse på ett område, som så länge utgjort skådeplatsen för Frankrikes och Österrikes rivalitet. Oroligt för sina italienska besittningar synes O— sterrike göra försök att närma sig Preussen; man tror sig veta, att furst Windischgrätz blifvit skickad till Berlin med uppdrag att arbeta på en närmare anslutning mellan de båda tyska stormagterna; ändamålet skulle vara att få en af Wienerkongressens stipulationer ändrade, nemligen d n, som garanterar Österrike det tyska Förbundets beskydd för dess inom Tyskland belägna provinser; Wienerkabinettet skulle vilja ha detta skydd utsträckt äfven till sina ungerska, slaviska och framför allt italienska besittningar. Om detta bekräftar sig, vill det tyckas, som om Österrike ej hyser stort förtroende till fördraget af d. 15 April. I Sardinska senatens möte d. 10 Maj uppmanades grefve Cavour af en medlem utaf högern, grefve de Castagneto, att förklara de uttryck, han i deputerade kammaren haft rörande förhållandet mellan Sardinien och Österrike. Cavour svarade, att han ej kunde gifva sina ord en mildare anstrykning, och upprepade, att förhallandet till Österrike efter Pariserkongressen är varre än förut. Tillfrågad, huruvida Frankrike och England ännu svarat på den not af d. 16 April, som de sardinska ombuden vid Pariserkongressen tillställt vestmagterna, svarade Ciwvour nekande, men förklarade sig tillika vara förvissad om att vestmagternas medverkan var vunnen till italienska frågans lösning. Innan måtet slutades, förenade sig senaten om tvenne vota: det ena uttryckande dess fullkomliga bij fall till styrelsens åtgöranden, det andra en tacksägelse till armen och general Lamarmora. nerade engelsk-italienska legionen har enligt hvad en telegrafdepesch gifver vid handen, en revolt utbrutit. Striden, som fördes mellan legionen å ena sidan samt polisen, engelska trupperna och innevänarne å andra, hade varat i tre dagar, hvarefter de upproriske drogo sig tillbaka inom ett fäste, der de blokerades af de i La Valetta befintliga engelska örlogsskeppen. General Pennefather, som kommenderar på ön, hoppades att snart hafva tvingat de upproriske till undergifvenhet. Orsaken till revolten var ännu ej bekant Andra kammaren i Bajern har oaktadt krigsministerns opposition förkastat ett af regeringen framstäldt förslag till krigsbudget och antagit ett annat, af en dess kommission författadt, som skulle medföra en besparing af en och en half million floriner. Man tror, att tyska förbundsförsamlingen välvilligt skall komma bajerska reg. till hjelp och här, såsom annorstädes, befria de makthafvande från sådane olägenheter, som den sista återstoden af konstitutionella former ännu någon gång förorsakar de tyska landsfäderna. EO TRONEN TEL KOTA PRRTN UVA WSA KÄRA ITRI Inom den på Malta för närvarande statio