aktiernas antal komme att blifva 78,504. Af de utelöpande obligationerua (45,762) ansågos 12,400 kunna inlösas mot 8000 E, hvadan beloppet af cirkulerande obligationer blefve 33,362, således 8,362 utöiver den authoriserade utgitningen. De skulder, som nu sammanlagdt vidlåda bolaget, inberäknadt de belopp, med hvilka förutnämnde aktier och obligationer borde inlösas, uppgå till 100,000 E enligt följande kalkyl: Utestående accehter och lan till bolaget Å 55,024 Förbindelser ingångna af Sadleir för bolagets räkning . Cassa-skuld till Sadleir . — S:a L 100139. Bolagets tillgångar bestå i jernvägen och de ännu återstående hos svenska staten deponerade 150,000 rdr bko. Det belopp, som erfordrades till fullbordande af jernvägen, beräknades komma att uppgå för vägen till Köping till 50,000 Å och för vägen mellan Örebro och Hult till omkr. 180,000 E. Till bestridande af dessa kostnader, äfvensom skuldens betalning, erfordradeg sålunda en summa af 330,000 E, hvilken de eng. aktieägarne ansett kunna åstadkommas, genom utgifvande af preference-aktier å 4 St. till ett antal af 83,.334 (de ursprungliga aktiernas förutsatta antal) hvilket komme att uppbringa ett kapital af nära 334,000 K. Slutligen anmältes, att de engelske direktörerne, sedan alla de gamla afträdt, nu voro: Hrr W. J. Chaplain, pariamentsledamot, W. Hartridge, G. Miller, G. E. Seymour, William Tottie, F. Tagart och H. Wilkenson. De ämnen, som skulle blifva föremål för den nu förgamlade bolagsstämman, voro: 1:o Godkännande af alla de utgifna aktierna (utom de förfalskade) samt af alla de utgifna obligationerna; 2:o frågan om utgifvande af preference-aktier å 4 K, till ett antal 83,334, på de af engelska direktörerne föreslagna (beslutade ?) villkor: inbetalning genast af 1 E, af ytterligare 1 efter 4 månader samt återstående 2 efter bolagsstämmas beslut. Aktierne skulle under de första fem åren draga 7 4, men derefter blott 6 2. 3:0 förändring af bolagsreglorna, på sätt de nya förhållandena nu gjorde nödvändigt. Diskussionen öppnades af hr Jul. Lindström, som protesterade mot bolagsstämmans laglighet, på din grund att då vid dess utlysning akticägare blifvit uppmanade att aflemna sina aktier hos sckreteraren, 10 dagar före sammanträdet, så fanns vid denna tid sekreteraren icke i staden, hvilken omständighet emellertid de öfrige närvarande akticägarne icke ansågo utgöra något hinder för stämmans hållande. Häremot reserverade sig hr Lindström äfvensom mot alla de beslut, som vid bolagsstämman kunde komma att fattas. Efter det ordf. hemställt huruvida någon af de närvarande hade några upplysningar i hvad som rörde bolagets angelägenheter, att begära, uppträdde hr S. A. Hedlund och frågade på hvad sätt de nyssnämnda engelska direktörerna blifvit utsedde, då bolagsreglorna ej känna till någon engelsk bolagsstämma, och erhölls på denna fråga den upplysning, att styrelsen enl. 24 kompletterat sig sjelf, hvilket gått så till, att då tvenne af bolagets svenske direktörer voro i London, invalde de, i samråd med 2 af de engelske direktörerne, ledamöter i afgängnes ställe, hvarefter de 2, som deltagit i detta beslut afgingo och fingo sina platser fyllde genom beslut, af de nyinvalde. I öfrigt hade de svenska styrelseledamöterna vid sitt val handlat efter den eniga opinion, som uttryckts af de församlade eng. aktieägarne. Öfverste Hjelm anmärkte att bland bolagets tillgångar icke blifvit upptagna de 72,000 Pd St., som direktionen förskotterat mr Burge, ej heller den borgen på 100,000 Pd, som mr Hennet iklädt sig för Burges förbindelser, en borgen som uppgifvits vara intecknad i mr Hennets fasta egendom, och erhölls med afs. hära den upplysning, att hvarken mr Burge eller mr ilennet ägde några tillgångar, och att historien om den intecknade borgen var blott en falsk uppgift af bolagets förra direktör mr Edmans. Den till öfverläggning föredragna första punkten rörande godkännande af de utgifna aktierna och obligationerna, framkallade en mycket animerad diskussion. IIr Iledlund ansåg att det skulle vara högst lättsinnigt om bolaget, i det outredda skick, hvari saken ännu befunne sig, skulle besluta sig för att godkänna ett ännu obestämdt antal al orättfärdigt utgifna aktier, hvilket antal kunde anses helt och hället obegränsadt. Visserligen hade alla aktieägare i England blifvit uppmanade att presentera sina aktier. men de som underlåtit att hörsamma uppmaningen hade dock ingalunda förverkat sin rätt. Det vore icke ens otänkbart, att dylika papper kunde fortfarande utgifvas, derest blanketter funnes i ett par ar de gamle dircktörernes händer. Hr II. ansag, att man kunde med så mycket större kraft här förbehålia sig granskningsrätt, som han föreställde sig det ala i England utgifna aktiebref och obligationer kunde förklaras olagliga och ogiltiga. Bolagsreglornas 30 S visar nemligen att utgifvandet af aktier vore en Styrelsens angelägenhet, 1 2