Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 maj 1856, sida 1

karen, men i sin otålighet kunde den ej gifva sig tid, tills den sått ett väsendtligt skäl att stödja sig vid, utan skickade oss på halsen en afskedad officer vid namn Skarätka med uppdrag att begagna sig af vår lättrogenhet och föra oss på hal-is, såsom det heter. Han blef snart bekant med oss alla, men efter kort tids förlopp sågo vi snaran och drogo oss tillbaka. Andra unga män, nästan allesamman studenter, voro emellertid ieke så försigtiga, men de stodo ej i någon direkt förbindelse med oss. En student hade gifvit sina kamrater ett kandidatgille den 24 Juni 1834, men ingen af oss hade varit närvarande eller blifvit bjuden. De unge männen drucko flitigt, dansade och Sjöngo bland annat en gemen smädevisa ötver kejsaren. Visan, som var författad af Solokowski, berättar, huruledes den aflidne kejsar Alexander proponerar Vår Herre sin bror Nikolaus i stället för Konstantin och slutar med det i Ryssland vanliga skällsordet ?son af en hund.? Sedan denna produkt åtskilliga gånger blifvit sjungen i korus, erinrade sig Skarätka hastigt, att det var hans födelsedag och inbjuder hela sällskapet att åtfölja sig hem, hvilket också skedde. Champagnen lät icke vänta på sig, och värden föreslår att ännu en gång sjunga Solokowskis smädevisa. I samma ögonblick öppnades dörren, och Tsinski visade sig med polisen. Allt detta var dumt och tafatt nog, såsom man finner. Polisen ville komma åt oss och på samma gång få anledning att gripa ett halft dussin andra unga män, på hvilka den länge lurat. Men i stället räkade den fånga en hop oskyldiga.