Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 maj 1856, sida 2

2 inrikes Nheter. Cötebora. Vid sammanträde med härvarande Bildningscirkelns direktion, sistl. Måndag, fattades följande beslut, hvilka Red:n blifvit anmodad att offentliggöra: I 1) Att af den fond till räntefria lån, som af d:r Soldin blifvit föreslagen och sedermera på allmänna sammankomst gillad och antagen, skulle lån från o. m. Maj månads början utlemnas; 2) Endast de som i 2:ne år varit ledamöter af Bildningscirkeln kunna erhålla lån mot säkerhet eller godkänd borgen, samt 3) Hr skomakaremästaren Wedelin åtog sig bestyret att granska och gilla de lånesökandes ansökningar, för hvilket ändamål han träffas alla söckendagarpå sin verkstad om morgnarne emellan kl. 7 och 8. — Till Red:n hafva blifvit öfverlemnade handlingarne i ett mål rörande anvärfning af en artillerist vid kapt. Silfversvans kompani, med begäran att målet måtte i Hand.-Tidn. refereras. Vi göra detta i korthet, utan att för öfrigt vilja bedömma anklagelsens rigtighet. I Febr. månad detta år instämde pigan Inga Andersdotter Westergren kaptenen vid Göta artilleri, A. L. Silfversvan, inför krigsrätten å Carlstens fästning, derföre att han vid regementet antagit hennes son, en yngling, Joh. Lång, såsom då var endast 16 år gammal, utan hang moders hörande, samt sedermera bibehållit honom utöfver de tre år, på hvilka värfningen var uppgjord. Sedan krigsrätten mot kapten Silfversvans bestridande, förklarat sig behörig att upptaga målet, företeddes värfningssedeln, dat. den 17 Febr. 1832, deri Lång, som var född d. 17 Mars 1835, blifvit värfvad på 6 års tid. Härmed följde en skriftlig förklaring af Inga Andersdotter, dat. den 28 Maj 1852, deri hon gifver sitt fulla samtycke till att hennes son, Johannes Olofsson, med antagna namnet Lång, vmå uttjena sin enligt kontrakt ingångna tjenstetid, ehuru har utan mitt (Inga Andersdotters) tillstånd tagit värfning. Namnet var undertecknadt med hand i pennan. Inga Andersdetter häröfver hörd, upplyste, satt hon aldrig hört värfningssedeln för sig uppläsas, då hon afgaf föregående förbindelse, men att hon frågade kapten Silfversvan på huru lång tid kapitulationen var ingången, hvartill kaptener svarat: Naturligtvis på tre år. Sedan kapten 8. bestridt det han afgifvit ett sådant svar, hördes såsom vittne sergeanten Bonander, som efter aflagd vittnesed intygade, att han varit närvarande då pigan In