Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 maj 1856, sida 2

Article Image
Lkonomiskt museum för de arbetande klasserna. I Briussel sammanträder till nästa sommar en kongress, som har till föremål ett ämne vida högre och intressantare än någonsin den ! stora freds-kongressen i Paris; ämnet är nemigen de arbetande klassernas välfärd. Lika högt som föremålet är, lika praktiskt och omsorgsfullt uppgjord synes planen för dess behandling vara. Vi kunna ej neka oss nöjet utt i detta afseende meddela våra läsare fölande upplysningar, hvilka af Post-tidningen blivit hemtade ur en tysk tidskrift. Planen till kongressen daterar sig redan frår år 1847. Vid den s. k. Congres påniten iaired i Biissel fattade en stor del af medlemmarne det beslut, att grundlägga en allnan förening i ändamål att bringa i förbin else med hvarandra de män, som i de särskilda länderna sysselsätta sig med de arbetande ech fattigare klassernas ställning, ! underlätta den skriftliga gemenskapen emellan dem och de i sådan afsigt grundade privatföreningarne, med hvarandra utbyta officiella dokumenter, berättelser och andra meddelanden samt i allmänhet af alla krafter bidraga till utbredning af dessa idter och planer, till anställande af försök, till samlande och offentliggörande af fakta och vunna erfarenheter, och att understödja all verksamhet i sådan riktning. 1818 års händelser afbröto dessa bemödanden, men snart derefter återknits förbindelsen och diskussionerna blefvo åter upptagna. Vid den statistiska kongressen i B.ussel år 1853 var det, som man nu, vid öfverliggning angående de frågor, som hafva afseende på de arbetande och behöfvande kl.sgernas lefnadssätt, ckonomi, uppfostran, bilning o. s. v., enstämmigt fattade det beslut, att alla män, som i de särskilda laånderna sysselsätta sig med frågorna angående förenämnde samhållsklassers högre lyftning i sysskt, moraliskt och intellektuelt afseende, skulle inom kort tid förena sig till en allmän kongress. På grund häraf beslutade nu i en privat session några af de förnämsta medlemmarne i den statistiska kongressen, att en valgörenhetskongress skulle till framdeles bestämmande tid sammankallas till Bäussel. Bland dem som undertecknat detta beslut finna vi tyskar. engelsmän, iransmän, italienare, belgier, holländare, svenskar, danskar, spaniorer, ryssar. Organisationskomitgen, som består af de bästa ekonomiska kapaciteter utaf erhändt rykte (grefve Arrirabene, Bidaut, Ducpetiaux, Faider, Rogier, Rombere, Visshers), har vunnit den öfvertygelse, att man, för att komma till öfvervägda beslut och verkligt praktiska resultater, måste begränsa omfånget af kongressens arbete och fördela de frågor, som äro att diskutera, på flera sessioner, som skola hållas efter bvarandra, antingen i Belgien eller andra länder. Medlen till förbättring af de arbetande klagsernas belägenhet låta dela sig i olika kategorier, allt eftersom de afse det matericlla, moraliska eller intellektuella lifvet. På nästa kongress i Briissel skola nu frågor rörande det materiella lifvet och företrädesvis medlen, att afhjelpa bristen på lifsför ådenheter och bereda nedsättning i priget på desamma, komma under diskussion. Af sådan orsak heter det också genast i början af programmet: välgörenhetskongressen unler sin sammankomst år 1855 skall öfverlägga cm medlen att förbättra de arbetande klasserran matericlla ställning? Angående

3 maj 1856, sida 2

Thumbnail