Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 maj 1856, sida 2

Bref till Stockholm. Min käre Lars-Petter! Här, må du tro, står bedröfligt till och ingen dag går förbi utan att jag blir yr i hufvudet. Förgäfves skall du invända, att detta är bränvinskarlarnes vanliga öde, ty jaz känner nu att det går mer än vanligt kring med mig och afsärerne. Du vet huru jag sträfvat och arbetat för att hälla priserna uppe till Juni, då den goda tiden kommer; men jag har rullat bränvinsfatet med samma framgång som Sisyphus rullide klippstycket. Just som spelet syntes vara vunnet, hittar man på att Genever är en i tulltaxan till införsel lofgifven vara, någonting som jag och du aldrig kunnat utfundera, samt förer in i landet denna syndiga dryck, jemte en måängd arrack, cognac, rom och Gud vete allt hvad det otyget heter. Kan du tänka dig en så föga patriotisk handling, då vi hafva vårt eget svenska bränvin, åtminstone till husbehof! Det är ju klart som vatten, att vi tagit oss vatten öfver hufvudet i den här saken. Och jag som tänkte, söta Lars-Petter, att vi skulle få priset upp till 3 rdr, innan vi togo ur tapparne för att låta nationaldrycken flöda till det suckande folket. Du skall dock icke tro, att jag varit overksam för vårt bästa. Jag har underkastat mig ett rigtigt gatlopp för att få underskrifter på den der importförbuds-petitionen in blanco, som du sände mig per telegraf. Fyra namn stråla på detta papper. som skall bereda undertecknarne all möjlig aktningsbetygelse från våra leder, Ett och annat missöde trätfade mig dock under mina bemödanden att få underskrifter. Vännen A., som jag gjorde uppmärksam på huru fördelaktig petitionen var för hans eget intresse, var nog indelikat att svara mig: vom jag förlorade aldrig så mycket, förskrifver jag dock icke min heder! Det är sannt att jag blef flat och generad, men hvad betyder det i striden för en nobel sak! Det är icke utan ändå, att jag ibland grubblar öfver biskop Serenii varning till Gustaf III, att icke sota Sig på bränvinspanrorna. Men strunt i den saken; glömskans flod sköljer bort ännu fulare fläckar. — Sympati har jag just icke vunnit, men våra bearbetningar verka lika bra för det. Att finansministern icke tycker om toddy, har jag länge anat, men att han rådfrågat sundhetskollegium om toddyns skadlighet, tyckes antyda, att ban ämnar för