Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 april 1856, sida 2

lingsarbeten nedlagt högst betydliga kapitaler, af hvilka han icke skördat någon vinst, ifall han ens gått ifrån saken utan allvarsamma I förluster. Tusentals tunnland jord, som förut varit värda mindre än intet, förvandlades till en fruktbärande mark, på hvilken hr Hjerta inbjöd skicklige skottska arrendatorer att nedsätta sig. Dessa välmenta och klokt tänkta kolonisationsförsök vunno dock, af anledningar, som äro oss obekanta, icke framgång, men bletvo för hr Iljertas politiska motståndare en välkommen anledning till det nedriga förtalet, att han ämna ie sälja Gottland till England. — Emellertid hafva nu en mängd välbyggda gårdar uppstått på de fordom öde fälten, och Gottland har genom dem erhållit en betydlig tillökning i sin spanmålsproduktion. Mången annan har för mindre företag än så skördat beröm och allehanda utmärkelse. Hr Iljerta synes det förbehållet, att derför endast skörda smädelse. — Besynnerligt är dock att en tidning som Blekingsposten deri velat deltaga. — Enligt Sv. Tid:n har generaltullstyrelsen, uppå derom gjord ansökning, under den 19 dennes, beviljat sekreteraren vid tulldistrikt-chefsämbetet i vestra distriktet, hr 0. Jkander, afsked ur tullverkets tjenst. IIlr Wijkander, som sedan omkr. tvenne år tillhört vårt samhälle, har tagit afsked från en jemförelsevis för honom ganska lofvande ämbetsmannabana, icke för att uteslutande ägna sig åt den litterära verksamhet, deri han redan förvärfvat sig ett vackert namn, utan för att blifva — köpman. För mången kan måhända ett sådant steg af en person i hr Wijkanders ställning, synas besynnerligt; för oss synes det åter ganska naturligt, att en person, med praktiskt sinne, söker utbyta ämbetsmannens illa lönta, beroende lif emot en verksamhet, der dugligheten snart bereder sig både bergning och oberoende. På samma gång härigenom trängseln på ämbetsmannabanan blir mindre, komma de industriella yrkena att erhålla personer med en större allmän bildning än som tillförene kunnat vara fallet. Hr Wijkander har genom sitt flärdlösa och redbara väsen redan förvärfvat sig många vänner inom detta samhälle: dessa, tillika med dem, som han äger på flera andra orter, skola säkert med oss instämma uti en upprigtig välgångsönskan för honom på hans nya bana, en och annan kanske tilläggande den önskan, att Mercurius icke måtte helt och hållet jaga sånggudinnorna på flygten. — Bohus läns tidning innehåller följande berättelse om huru en länsman förrättar utmåtninysanktloner, som synes gifva kon. befallningsh. i länet ett godt tillfälle att utöfva den dem genom den nya landshöfdinge-instruktionen tillerkända rätten, att efter behag afsätta sina underlydande länsmänBerättelsen är följande: År 1853 a. 9 Maj och 30 Juli verkställdes af kronolänsmannen i Lahne härads Östra distrikt A. E. Lundgren utmätning, utan något lagligt biträde, hos en fattig arrendator af I:sta Majorsbostället Berg i Herrestads socken Jonas Wallander, för en skuld af ett par hundra riksdaler, dervid i mit togs ett par oxar, ett sto, tre kor, tolf ungnöt, två qvigor, tio får och hela årets inbergade högröda, utgörande 105 skeppund, eller egendom för långt öfver 2000 rdr rgs värde, som egentligen tillhörae Wallanders borgensmän, hemmansegarne Johannes Berndtsson i Torp af Grinneröds socken och Jacob Andersson i Tjäderöd af Ödsmåls socken, hvilka hade s. k. lösöreköp på Wallanders egendom, och hvilken egendom J.undgren den 8 Augusti samma år, utan att i laga form någon auktions-kungörelse blifvit i socknens kyrka uppläst, så att allmänheten fått kännedom om auktionen, eller lät framföra något af det i mät tagna till auktionsstället, i komplott med sin egen kronorättare, enligt hvad denne medgifvit, i en vindskammare å Herrestads gästgifvaregård på sätt Lundgrens eget auktionsprotokoll visar, till denne sin utfattige handtlangare afyttrade pr klumpr ett par oxar för 30 rdr, 3 kor för 51 rdr, 2 qvigor för 15 rdr, 10 får för 10 rår och ett sto för 25 rdr rgs, hvilka inrop han till samma priser genast sjelt af denne stackare, enligt dess eget erkännande öfvertog; hvarjemte Lundgren både sjelf utbjöd och, enligt samma protokoll i ett enda slag sjelf inropade 12 ungnöt för 51 rdr samt likaledes i ett enda slag inropade omvittnade 70 lass eller 105 skepp. hö för blott 51 rdr rgs, d. v. s. till omkring 23 sk. rgs skeppundet under 1 år, då markegångspriset derå var 15 rdr skepp. och det i allmänhet gällde 1 rdr rgs 177. Emot detta olagliga förfarande utverkade Johannes Berndtsson och Jacob Andersson stämning å Lundgren; och har rättegång härom varit anhängig vid Lahne häradsrätt i Uddevalla öfver tvenne är, som utförts genom deras ombud hr J. P. Krok, hvarvid Wallander vid målets upprop såsom mellankommande part sig inställde, hvilken rättegång blifvit uppskjuten från det ena tinget till det andra genom svaranden Lundgrens mångfaldiga krångel och invändningar, blott för att få saken uppehallen. tills nu ändtligen häradsrätten gjorde slag i saken och afkunnade dom i målet, hvilket synes af följande Utslag afsagdt den 5 April 1856. Enär till vittne åberopade Fredrik Norberg sedan ängre tid tillbaka vistas å utrikes ort, samt ovisst r huruvida eller när Fredrik Norberg till hemorten återkommer, saknar häradsrätten skäl att bevilja vidare uppskof för Norbergs hörande, utan företages målet till hufvudsaklig pröfning; och som Svaranden till last måste föras att han den I Maj och 30 Juli 1853 hos arrendatorn Jonas Wallander, för denne sednares skulder till förre Kronofogden II. J. Nordberg och A. Andersson i Uddevalla verkställt utmätning af ett bront sto, tre kor och 12 st. ungnöt, ett par oxar, två qvigor, tio får, två svin och hela den samma år på bostället Bergs skördade högröda. utan