vensom i Amerikas Förenta stater, lemna blott några få procents behållning. När nu, säger man, behållningen i dessa rikt befolkade länder, med en öfvermåttan liflig trafik, visat sig vara så obetydlig, huru är det då möjligt, att den i Sverge kan blifva ens någon? Förgäfves har man häremot anmärkt den stora olikheten i anläggningskostnaderna för jernvagar i Sverge och de öfriga anförda länderna. Det finnes jernvägar i England, som kostat i anläggning ända till den enorma summan af 22! mill. rdr bko sv. mynt per mil. I medeltal hafva de dock uppgått endast till 3 å 7 millioner rår ärgs pr sv. mil. Men denna summa är i alla fall 6 å 10 gånger större än hvad jernvägarne i Sverge med visshet komma att kosta. Tre proc. behållning på en sådan engelsk väg motsvarar således ingenting mer eller mindre än 18 å 30 proc. på en svensk. Men icke nog härmed: den ringa räntan på de engelska jernvägarne beror icke blott på de oerhörda anläggningskostnaderna, utan på några andra omständigheter, sem anföras i den åberopade artikeln. De hästa frukterna, heter det, uppätas af de s. k. Jernvägsgräåshopporna, till hvilka höra först och främst direktörerne och dernäst parlamentsmedlemmatae, ingeniöärerne, börsspekulanterne och hela raden af ärbara spetsbofvar. Direktärerne spela mycket med aktier på börsen och kunna ofta, då de spekulera på aktiernas fallande, med afsigt sköta sina befattningar så illa, att jernvägarne skola lemna ringa afkastning. Andra inleda bolagen i äfventyrliga spekulationer, o. s. v. En stor del af inkomsterna uppfrätes vidare af advokater och prokuratorer, äfvensom för genomdritvande af vissa önskningar i parlamentet. Vid ett ti lfälle delade sex af nyssnämnda slags grishoppor en summa af 51,000 4 j mellan sig och nyligen visade sig af ett stort bolags utgiftskonto att det på nio år utgifvit icke mindre än 480,000 i rättegångsoch parlamentskostnader. ö Se här anledningen hvarför de engelska jernvägarne, oaktadt detta lands folkmängd och lifliga trafik, icke bära sig bättre än att de öfverhufvudtaget endast lemna 2 a 21 proc. ränta på anläggningskapitalet. I Frankrike är deremot förhållandet ganska annorlunda. Der lemnade år 1855 norra och östra banan 15 proc., Lyoner-banan 16 proc., Orleans-banan 153 proc. samt vestra banan 15 proc. I Tyskland och Österrike äro de banor talrika, som afkasta 10 proc. Och ändock hafva de fransyska jernvägarne i anläggning kostat öfverhufvudtaget 400,000 fr. pr kilometre, d. ä. omkring 3 mill. rdr rgs pr sv. mil. Men i Frankrike har man ej haft så ondt af de der gräshopporna, och vi äro förvissade att man i detta tall icke heller skall hafva något att befara i Sverge, hvarest snart sagdt alla kommunala uppdrag skötas med en redbarhet, som kunde tjena det öfriga Europa till ett vackert för löme. I Oaktadt, sedan uppmärksamheten i England blifvit fästade på dessa missbruk, det kan antagas, att denna nation, med dess vanliga k aft skall utrota det onda, kunna vi ej annat än skatta oss lyckliga, att Sverge, med en så liten lärpenning, sluppit, såsom vi hoppas, ifrån det engelska jernvägsbolag, som redan lagt under sig en af de vigtigaste mellanlinierna på den stora stambanan mellan Göteborg och Stockholm. FI så fall kan den I Sadleirska katastrofen betraktas såsom en lycka för Sverge. Under alla förhållanden blir I det nöd gt att staten vid näst riksdag inköper Köping-Hult-banan och att det en gång fattade, visa beslutet vidhålles, att stambanorna i riket skola utföras af staten. På det att likväl dessa vigtiga kommunikationsmedel mätte komma så fort som möjligt till stånd, äLr det ej nog dermed att nästa sammanträdande Rikets Ständer anslå större summor till stambanornas fortsättande; äfven bibanor böra skyndsammast bringas i verket på de orter, der de äro af trafiken påkallade. Det är just med afseende på dessa sistnämnda, som vi ansett oss böra fästa uppmärksamheten vid de nu anförda omständigheterna, med afseende å bedömmandet at den blifvande behållningen å svenska jernvägarne, efter jemförelsen med de utländska. Enligt vår åsigt komma nemligen alla klokt anlagda bibanor i Sverge att gifva en mycket god direkt behållning. Om den indirekta vinsten för de orter, genom hvilka de passcra, behöfva vi nu ej tala, då härom numera väl icke gifves mer än en mening i landet. I Den kände signaturen hr M. B. har i Posttidningen nyligen erhållit plats för en uppsats rörande Sverges sjöförsvar, deri han fortfarande, trots den lysande vederläggning hans