Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 april 1856, sida 2

partiet har väckt en motion, som innefattar ett klander at regeringens beteende i denna fråga. Inrikesmiuistern Sir George Greys bill om en reorganisation af polisen i City har hos dem som i frågan äro intresserade väckt mycket missnöje och de bereda sig att bekämpa den med alla lagliga medel som stå dem till buds. A ett möte, der lord-mayorn presiderade, hafva antagits åtskilliga resolutioner emot densamma. Det har väckt mycket uppseende och oro, I att regeringen gått i författning om att från Krim sända trupper till Canada. Krigsministern lord Panmure har imellertid i öfverhuset förklarat, att dessa truppsändningar blott åsyfta att ersätta de regimenter som under kriget dragits från Canada och allsicke skola innefatta några fientliga demonstrationer emot Förenta Staterna. Globe upplyser för öfrigt, att det är på sin höjd 6 regimenter som från Krim skola sändas till Canada. Fransmännens tillämnade expedition emot o . I Madagascar har bragts på tal i underhuset, och lord Palmerston har, till svar på en derom till honom stäld fråga, förklarat, att hvari ken engelska eller, för så vidt han trodde, franska regeringen hyste någon afsigt att på något sätt inblanda sig i denna ös inre angelägenheter. Frågan om domaren Parkers utnämning till lifstidspär är alltjemt sväfvande emellan öfverhuset och regeringen. Ett rykte har varit i omlopp, att, som den nye pären ej egde några barn, hade regeringen beslutat att förklara hans pärsvärdighet för ärftlig, hvilket skulle gjort slut på tvisten, utan att afgöra principfrägan. Men enligt hvad Morning Herald förmäler skulle ett annat beslut hafva fattats. Det skulle nu vara fråga om att för parlamentet framlägga en series af resolutio: ner för att bemyndiga kronan att skapa lifstidspärier. Dessas antal tinge dock icke öfverstiga fyra och de skulle förlänas åt utmärkta jurister. Dessa lorder skulle kallas apelllorder — öfverhuset fungerar, såsom bekant. i vissa fall såsom högsta apellationsräitt — I och erhålla hvardera ett årligt gage af 5000 E. Det är icke att betvifla att regeringens förslag antages och att sålunda den genom Parkers utnämning till lord uppståndna tvisten I slites på ett vänskapligt sätt. FRANKRIKE. Lagstiftande församlingen har, såsom var att förutse, antagit regeringens , DH D — förslag till en reform af tulltaxan. Ja, beslutet fattades till och med enhälligt. Denna reform är ingalunda af någon genomgripande art, men den antyder imellertid regeringens afsigt vara att så småningom öfvergå till ett liberalare tullsystem. ITALIEN. Enligt officiösa meddelanden i ett katholskt blad har hr Kisselew, förra ryska sändebudet i Paris, inträffat i Rom, för att afsluta ett konkordat emellan Ryssland och påfven. Sardinska Krimarmten börjar redan så småningom komma tillbaka. Till slutet af Juni väntas hela styrkan åter. ORIENTEN. Till Marseille hafva anländt notiser från Konstantinopel af den 7 dennes Reformerna finna ett gynnsamt emottagande öfverallt der befolkningen står i tätare beröring med Europeerna, i Syrien, på Rhodus o h i hela Archipelagen. Deremot hafva de i Sivas och Koniah framkallat ganska allvarsamma oroligheter och våldsamheter emot de kristne. Lugnet skall dock redan vara återstäldt. Men i provinsen Karamanien syntes upproret ännu ej vara dämpadt, och i Armenien rådde en stark jäsning. Storviziren Ali Pascha, Portens förste fullmäktige vid kongressen i Paris, har fått befallning att begifva sig till London för att öfverlemna prins Albert insignierna af Medjsdjeh-orden. Engelska artilleriets tross och belägringsparken börja redan återvända hem. Kinburn och Enpatoria betecknas som de orter på ryska området, hvilka först skola utrymmas af de allierade. Den för mordet å en ung Grekinna misstänkte paschan har blifvit arresterad. AMERIKA. De senaste underrättelserna från Centralamerika omtalade en förestående kamp emellan Nicaragua. eller rättare de fri