Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 april 1856, sida 1

riddare både af Sankt-Georgs och Alexander-Räfskinns-orden. — Tror du det? — Jag är öfvertygad derom. — Nåväl, sade Brackander, — då dricka vi ännu en skäl, och den för Ryssland! Nu gläntades på dörren, och Svalgrens räffysionomi uppenbarade sig för de båda själafränderna. — Nådig patron, sade tjensteanden, — Sven masmästare är här utanför. — Visa honom in på kontoret, befallde Brackander. VII. De båda rivalerna. Patronen och kronolänsmannen lemnade matsalen och återvände till kontoret. Spöqvist antog en allvarsam imponerande uppsyn och slog sig ned i soffan; patronen lade armarne i kors bakom ryggen och säg fundersam ut. Sven masmästare inträdde. Han helsade herrarne höfligt och stannade vid dörren med mössan i hand På jettens panna låg ett dystert moln, och i hans annars så klara och lugna blick visade sig något, som antydde oro och själsspänning. — God afton, min förträfflige Stål, sade patronen fryntligt; — jag har låtit kalla dig hit, för att tala med dlg i en vigtig affär... Bror Spöqvist, du ser här den af mina talrika arbetare och underhafvande, för hvilken jag hyser det största förtroendet. Jag ger med nöje Stål det vitsord, att han är en skicklig, ordentlig och trogen arbetare. (Forts.)