m 5554 m:: Ö( makter äro representeradeItalienska frågan säges hafva föranledt häftiga ordstrider emellan grefvarne Buol och Cavour. J. des Debats berättar, att kongressen, före fredstraktatens undertecknande, förklarat seglatsen på Donau fullkomligt fri för alla flaggor utan undantag och beslutat att alla främmande trupper skola genast utrymma turkiska området. Af detta beslut följer, att Österrikarne måste genast efter ratifikationernas utvexling lemna Donaufurstendömena, då de ej medfört någon särdeles stor material, hvars hemförsling fördröjer afmarschen. Då detta deremot är fallet med de allierade, som haft med sig en ofantlig belägringsmaterial, för hvars hemförande det åtgår flera månader, så blir det oundvikligt, att en del af deras trupper qvarstanna för materialens bevakande, ända tills denna blifvit bortförd. Samma tidning bekräftar, att turkiska reformoch emancipationsdekretet ej kommer att upptagas i fredstraktaten. Uti en artikel i fördraget kommer dock att anspelas derpå i uttryck, som förpligta sultanen att ej taga tillbaka hvad han gifvit och gifva Orientens kristne alla de kontraherande makternas garanti för de dem förunnade förmåner. En pariserkorrespondent berättar en händelse, för hvars sanningsenlighet han säger sig kunna garantera och hvilken visar med hvilken slughet och takt grefve Orloff gått till väga för att förmå kejsaren att medla emellan Ryssland och Englands pockando fordringar. När Engelsmännen, för att drifva Ryssarne i klämman, fordrade de transkaukasiska fästningarnes nedrifvande, begärde Orloff en audiens hos kejsaren. Sire, sade han till denne, Ni är en stor man och genom mitt ovanliga beteende ger jag er ett bevis på den aktning och vördnad, som era statsmannaegenskaper ingifva mig. Här äro mina hemliga instruktioner, af hvilka Ni kan inhemta, att jag, efter att på bästa vis hafva bekämpat obilliga fordringar, är bemyndigad att sluta fred till hvad pris som helst. Vill ni tillåta att man förgör oss? Detta steg gjorde ett utomordentligt godt intryck på kejsaren, som lofvade sin bemedling, för så vida den läte sig förena med hans pligter emot Europa och hans bundsförvandter. Det är äfven att tillskrifva Frankrikes inflytande, att afträdandet af en del af Bessarabien ej blef så förödmjukande för Ryssland, som Österrike, England och Turkiet önskat och fordrat. Dock har Donauseglatsen alla önskliga garantier. En för Ryssarne i synnerhet smärtsam förlust är fästningen Ismail. Grefve Orloff har med afseende härpå yttrat: Osterrike skall gråta blodiga tårar deröfver, att det tvingar oss till denna förödmjukande afträdelse! Detta yttrande är verkligen historiskt. Allt hvad man hittills inhemtat från och om fredskongressen bestyrker den tron, att freden är en lysande seger för den ryska diplomatien. Hade icke Ryssland i diplomatiskt hänseende varit så väl betjenadt, så hade det säkerligen icke sluppit för så godt pris, som nu varit fallet. Såsom var att förmoda har lagstiftande församlingen antagit vagntaxan, i trots af pröfningsutskottets afstyrkande. ENGLAND. Inrikesministern Sir G. Grey har för underhuset framlagt en bill, som åsyftar en omstöpning af kommunalväsendet i City. Kommunalstyrelsen skall, såsom hittills, bestå af en lordmayor, aldermen och ett municipalråd, men medlemmarnes antal skall inskränkas från 232 till 96 och aldermennen skola icke väljas för lifstiden utan blott för 6 år och hvart 3:dje år skall nytt val föregå af halfva deras antal. Polisen i City bibehåller sin nuvarande organisation, men dess förvaltning sammansmälter med hufvudstadens, så att aldemennen ej komma att hafva någon befattning med polismål, utan inskränkas till gina municipala åligganden. Enligt en telegrafdepesch från London till Hamburgerbladen har lord Palmerston förklarat det ännu vara obestämdt, om engelska fartyg under mellantiden tills freden blifvit ratificerad finge tillträde till ryska hamnarne. Deremot har telegraferats till LIndep. belge, att den ädle lorden yttrat, det han trodde det arrangemangor genast skola vidtagas, som tillstädja engelska fartyg inlöpa i ryska hamnarne. Den senaste versionen är otvifvelaktigt den riktigaste. -commodore Watson, chef för den engelska eskadern i Östersjön, har, enligt telegrafen, fått order från sin regering att med hela sin flotta återvända till England. RYSSLAND. I St. Petersburg har man liksom i Paris lagt sin glädje öfver fredstraktatens undertecknande i dagen genom anställandet af ett stort militärspektakel. En stor revy har nemligen d. 2 dennes ägt rum i den ry