27 VAR spännaren Friberg, som blifvit förordnad at verkställa samma stämpling. Denne Friberg hade ock uppburit en del af afgiften, hvilker han bort till räntmästaren öfverlemna. Huruvida han det gjort kände icke Jeunsson, men yrkade derför att han måtte kallas, för att härför redogöra. Slutligen hade Jeunsson ganska allvarsamma ansvarspåståenden mot dem som befrämjat hans olagliga haktande, nemligen landskamreraren Kleverström och landssekreteraren Hane. Med anledning af dessa Jeunssons i Hand.Tidn. återgifna yrkanden, har Red:n erhällit några upplysningar i saken, hvilka utan tvifvel sätta den i ett annat ljus. Så visar det sig att misstankarne om falsk stämpels begagnande visst icke varit obefogade, då man läser följande af sakkunninge personer till öfverståthållareembetet i Stockholm afgifna intyg: a) Sedan undertecknad af öfverståthållare-embetet, i skrifvelse den 14 dennes, blifvit anmodad, att undersöka de stämpelaftryck å mig lemnade exemplar af tidningen Iallandspostens, får jag, efter noggrann undersökning, härmed afgifva följande intyg: 1:o. Att stämpelaftrycket i allmänhet är så illa uttryckt, att det är omöjligt att med bestämdhet kunna uppge alla skiljaktigheter; 2:o. Stämpelns yttre rand är tjockare på tidningens stämpelaftryck, än på de med Riksgäldskontorets stämplar verkställde aftrycken; 3:o. Den delen af Tvåan (2), som sammanbinder den öfre med den nedre, är tjockare på tidningens iftryck, äfvensom är hela denna ziffra på samma aftryck något högre än på Riksgälds-kontorets; 4:0. Distancen emellan Tvåan (2) och bokstafven R. är något större på tidningens aftryck än på Riksgälds-kontorets; 5:0. Bokstafven N. lutar mer åt venster på den å tidningen anbragta stämpeln; det kan tydligt skönjas, dä man fortsätter den sista linien å bokstafven N nedåt, då den på tidningen korsar bokstafven T utåt, men på Riksgälds-kontorets inåt. På tidningen med N:o 51 kan man sig derom lätt öfvertyga. På grund af dessa iakttagelser får jag härmed intyga, att stämpelaftrycken å de mig förevisade exemplar af tidningen Hallandsposten, icke äro verkställde med samma stämpel, som af Hallands Landskontor blifvit intygadt vara från Rikets Ständers Riksgälds-kontor levererad. Stockholm den 15 Febr. 1856. Lea Ahlborn. (Sigill.) b) Med anledning af Öfverståthållare-embetets den 1 innevarande månad till mig framställda anhållan, att, efter skedd undersökni ng, afgifva yttrande huruvida de å åtskilliga till Örverstäthallare-embetet, frin Konungens Befallningshafvande i Hallands län, öfversända exemplar af tidningen Hallandsposten? befintliga stämplar, kunde vara tagne af de stämplar, som från Riksgälds-kontoret till Konungens Besallningshafvande blifvit öfversände och af hvilka aftryck för sådant ändamål blifvit bilagde, eller om, såsom anledning vore att förmoda, de å tidningsnumren befintliga stämpelaftryck voro med falsk stämpel verkställde, får jag, efter anställd jemförelse emellan ifrågavarande stämpelaftryck, vördsammeligen fästa uppmärksamhet vid följande, af mig uti berörde afseende gjorde iakttagelser: Att de å tidningsnumren i allmänhet befintlige stämpelaftryck Synas verkställde med ovanligt dålig trycksvärta, likasom afsigten varit att derigenom försvåra möjligheten att urskilja beskaffenheten af sjelfva stämpeln, hvars högra sida, att döma efter de å alla numren befintliga aftryck, icke måtte varit riktigt utförd, enär högra sidan å stämpelaftrycken knappt är skönjbar, då deremot de utaf Riksgäldskon orets stämplar tagne aftryck fullkomligt redigt och tydligt utvisa hela stämpelns utseende; att på åtskilliga tidningsnummer, ex. N:ris 4 och 11 synes likasom en grof menniskohand blifvit tryckt på stämpelaftrycket straxt efter dess anbringande, liksom för att ytterligare föröka aftryckets otydlighet; att å de tidningsnummer, der stämpeln är mera tydlig, isynnerhet å densammas venstra, mest tydliga sida, visar sig en stor och märkbar olikhet emellan formen af dessa stämpelaftryck och de med Riksgälds-kontorets stämplar verkställde, i det dels öfra delen af tvåan och venstra randen hafva betydligt större Corpus på de förre, än på de sednare, dels sjelfva svängen eller böjningen å öfre delen af tvåan är betydligt olika, dels nedre delen af tvåan är mera spetsig och har betydligt längre utsträckning på de förre än på de sednare, dels dubbla randen å venstra sidan af stämpeln på tidningsnumren icke har en rund form, såsom på Riksgälds-kontorets stämpelafiryck, hvadan Synes såsom randen å sjelfva stämpeln, dermed de förra blifvit fjorda, varit stucken, hvaremot densamma på Riksgälds-kontorets stämpel är svarfvad; Och anser jag mig, på grund af ofvanberörde utaf mig gjorda och anmärkta iakttagelser, kunna afgifva det bestämda intyg, att de å tidningsnumren befintlige stämpelaftryck icke äro verkställde med samma stämplar, hvarmed de stämpelaftryck blifvit gjorde, som uppgitvits vara aftryck af Riksgälds-kontorets, äfvensom jag finner ganska troligt och nira nog kunna antagas för visst att tidningsnumrens stämpelaftryck äro med falsk stämpel verkställde. Stockholm den 7 Febr. 1856. A. Salmson, IIofgravör. Det återstår ännu mycket outredt i denna Bak, men säkert synes emellertid vara, att Jeunsson på ett eller annat vie sökt undansnilla kronan dess rätt i afs. å stämpelafgiften. Huruvida brottet varit af den beskaffenhet, att han, sågom bofast person, bort häktas, vilja vi för tillfället ej bedömma, ehuru vi såsom allmän gate mast ros 0 nur — AD — A2— — 2 — 2 — I vel län sk: 3,5 hvi sta Me ro 801, mel san Det gen låti star frän än