Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 mars 1856, sida 1

fosterdöttrar ... Viljen J. såsom tvenne makar, bära det ömma namnet af mina söner? Paul och Raymond betraktade Aurore med frägande blickar. — Jag måste då tala ännu tydligare, sade hon; — jag förblir trogen mina pligter såsom koloniens värdarinna ... I verlden knyta konvenansen och fördelen många äktenskapliga föreningar ... Hvarför skulle detsamma ej kunna ske här, då nödvändigheten och koloniens framtid kräfva det? Raymond, jag gifver er till hustru min dotter Augusta ... Och er, Paul, gifver jag min dotter Maria . . . Neken ej, mina älskade barn! Er mor ber er derom . och hon skall glömma brödrastriden i Dödsdalen. Raymond och Paul föllo till Aurores fötter och badade hennes klädningsfåll med sina tårar. — Stigen upp, mina söner, sade hon; — jag förstår er: J vågen ännu icke svara . . . men J emottagen mitt anbud. O, lugnen er! dessa båda giftermål kunna ej försiggå så snart ... Vi måste skrifva till Cheribon eller Surabaja efter en missionär ... J han således god förberedelsetia ... De englagoda flickorna veta för öfrigt om ingenting. J skolen redan i dag visa er såsom deras riddare men utan tillgjordhet, och jag ätager mig att ställa allt till rätta . . . Ar det öfverenskommet? Raymond svarade. — Ske Guds vilja! ... Och ni, min svåger, har äfven ni fattat ert beslut? — Paul, omfamna Raymond, bad Aurore med oemotständlig röst ... — Det är godt, mina barn, jag är nöjd med er; detta sköna ögonblick gjuter balsam i min själ, återgifver mig lifvets glädje ... Raymond, min älskade son. omfamna mig ... Raymond tryckte en kyss på Aurores kind.