På bogäran af en för saken sig intresserande person ätergifva vi här följande till en Stockholmstidning insända uppsats, rörande ett mycket omtvistadt ämne, nemligen den föreslagna nya Handels-Aktiebanken, viljande för egen del blott anmärka, det man, hvad denna sak angår, synes hafva gjort mycket buller för en pannkaka. Redan då första planen till en dylik bank uppstod, togo vi oss friheten erinra, att inrättandet af en bank väl borde anses såsom ett lika lagligt föremål för associationsandan, som hvarje annan industriell verksamhet, och att derföre hufvudsaken här vore, det banken icke utrustades med något slags monopol eller privilegium. Men ett fritt banksystem synes ännu i Sverige, äfven af tänkande personer, betraktas såsom något äfventyrligt, oaktadt det i andra länder visat sig bära högst välgörande frukter. Det är, såsom Carey träffande anmärker, lika orimligt, att stipulera ett visst antal banker, som att stipulera ett visst antal skobodar, hvilket sednare anses absurdt, ehuru det i de gamla goda tiderna ansågs alldeles nödvändigt, på det att icke skomakeriet skulle gå under. Här möter dock ett alltför rikt ämne, som tarfvade en vidlyftigare utredning än som nu är möjlig, hvadan vi skynda genaste vägen till den ofvannämnde uppsatsen, som lyder sålunda: