— Från Ämål skrifves, att den allmänt aktade och värderade brukspatron M. R. Sa hlin dnn 10 dennes aflidit på Christinedahl, vid nära 70 års ålder. — ÅÅmåls Veckobladegnar den aflidne följande vackra minnesord: Det är ej ensamt inom kretsen af en älskvärd efterlemnad familj, som sorgen nu råder och saknaden höjer välsignande suckar, nej! hvarhelst ett hjerta finnes, öppet för intryck af kristliga dygder, höga tankar, medborgerlig ära, redbar vänskap och ömhet för likar, förenad med välgörenhet i rikt mått; och som i dessa egenskaper flärt känna den ädle hädangångne, der gjutes ock smärtans tårar vid minnets urna. Af naturen begåfvad med liflighet i tankegåfvan, med en blick af fin urskillning, med lyftning af högre känsla, odlade han ock dessa rika anlag till vinnande af de insigter, som höjde honom till en utmärkt man, så inom tankens, som verksamhetens område. Derför var han ock alltid sökt der något stort och gagneligt borde göras, något klokt och vigtigt råd var att inhemta och der tröst och hjelp var af nöden. — Enligt den af student-corpsen vid Upsala universitet för vårterminen 1856 nyss utgifna katalog, utgöres universitetets lärarepersonal af 25 ord. professorer, 1 e. o. prof., 10 o. adjuneter, 1 e. o. adj., 27 docenter och 4 excercitie-mästare. Studenternas antal utgör 909, hvaraf 52 tillhöra Göteborgs nation. — I Bohus läns tidning läses följanda insända hemställan: Man ser tidningarne årligen redogöra för bankens ställning, dess metalliska kassa och sedelstock, för privatoch sparbankernas ställning och förkofran, samt nativitetsoch mortalitets-tabeller m. fl. nyttiga statistiska uppgifter; men shulle det icke vara lika interessant och nytt gt att få veta folkundervisningens tillständ i riket? Att få tabellariska uppgifter rörande folkskolorna hvarje år införda i tidningarne, huru många barn som bevistat de ambulatoriska och de fasta skolorna i hvarje socken, för att genom uppdragna paraleller kunna få ett faktum för enderas företräde, vore lika litet ur vägen som att känna antalet af födde och döde, men säkert mycket vigtigare. Det vore ock mången annan erfarenhet allmänheten kunde draga ur dessa tabeller, som borde lända till nytta för den goda sakens framgång. Tänken härpå J, som med nit sköten edert kall och icke ryggen tillbaka för sanningen. Old. — Med anledning af de ryska pålningsarbetena utanför K onstadt har den qvicke författaren i Aftonbladet, som betecknar sig Vidar, återgifvit följande dialog: Fördelen af linieslotta i ett svagare land (med anledning af pålningen i Finska viken). Första scenen (i nuvarande tid). Kalle. Hvad är det som du gör i Finska viken? Petterskoj. Jag bara sitter och pålar. Kalle. Hvad pålar du för? Petterskoj. För att, i händelse kriget fortfar, hindra min fiende från ätt löpa in och knipa min stora linieflotta. Kalle. Men när du har stor linieflotta, hvarföre lättar du inte ankare, löper ut och slåss? Petterskoj. Jag är väl inte galen heller. Fiendens linieflotta är ju större än min, och att löpa ut, det vore rent af att kasta sig i gapet på densamma. Men jag skall nog veta att försvara min stora linieflotta, och det är just derföre som jag sitter och pålar. Andra scenen (i framtiden). Petterskoj. Hvad är det som du gör utanför Carlskrona? Kalle. Jag bara sitter och pålar. Petterskoj. Hvad pålar du för? Kalle. För att hindra dig, din best, från att löpa in och knipa mina tjugo nya och präktiga linieskepp. Petterskoj. Men när du har tjugo nya och präktiga linieskepp, hvarföre löper du inte ut och slåss? Kalle. Så dum är jag väl ändå inte. Du har ju flera linieskepp än jag, och att löpa ut, det vore rent af att kasta sig i gapet på dig. Men jag skall nog veta att försvara mina tjugo linieskepp, och det är just derföre som jag sitter och pålar. Hvad är således fördelen af linieslotta i ett svagare land? Jo, man får sitta och påla. — Landshöfdingen i Mariestads län, Statsrådet Sandströmer har till Regeriugen ingifvit en promemoria i Jernvägsfrågan, till granskning af Öfverste Ericssons sednaste utlåtande i samma fråga. Promemorian återgifves i Mariestads Veckoblad, som förut innehållit en längre egen uppsats i ämnet. — Posttidningen med dagens ord. post kungör följande utnämningar: Till Sekund-löjtnanter vid Kongl. Flottan, utexaminerade Kadett-karnoralerne vid Krioes