Article Image
här om dagen på telegrafväg bekomna notisen, att Pressen blifvit inbjudet att deltaga i kongressen. De franska trupper, om hvilkas inskeppning till Krim nyligen order utkommit, stodo färdiga att gå om bord dels i Marseille, dels i Toulon, men signalen till deras afgång hade ännu d. 9 ej blifvit gifven. Man tror, att en fransk ockupationsarm af 30 å 40,000 man skall qvarstanna i Turkiet någon tid efter fredens afslutande. Denna armå blir turkiska styrelsen ett allt för väl behöfligt stöd vid genomförandet af de proklamerade reformerna. Korrespondenserna från Konstantinopel af d. 28 Febr. omtala imellertid icke vidare det intryck hatti-sheriffen framkallat. Det endast berättas, att grekiska patriarken, som underlåtit sin skyldighet att publicera detta dokument för sina religionsförvandter, derom fått en påminnelse af regeringen. Allmänna uppmärksamheten i Konstantinopel hade nog att göra med den der rådande penningekrisen. Det projektet att afhjelpa densamma genom utgifvandet af papperspengar var nära att segra i konseljen och alla hufvudstadens handlande hade derigenom satts i den största förskräckelse, emedan de af denna plans verkställighet befarade de aldra värrsta följder. De hade undertecknat en petition emot den fruktade åtgärden och, då de fleste köpmännen i Konstantinopel äro utlänningar, hade franska och österrikiska ambassadörerna användt sitt inflytande hos Porten till deras fördel. Engelska ambassadören synes ej ha tagit någon del i denna diplomatiska demonstration och hans återhållsamhet i detta hänseende har gifvit anledning till hvarjehanda kommentarier. Porten hade ännu icke fattat något definitift beslut i saken. Bref från Mindre Asien låta åter Omer Pascha vara på väg till Konstantinopel. General Williams, som legat illa sjuk i Tiflis, var återstäld. Enligt J. des Debats var den nye utrikesministern i Grekland, Rijo Bangalk, en korresponderande ledamot af franska institutet och hade tillhört det parti, som i Grekland kallas det franska Den nye justitsministern Scalistera delar samma tänkesätt. Dessa begge mäns inträde i regeringen är alltså att anse som ett nytt tecken till Greklands anslutande till vestmakternas politik. Spanien hotas åter af en ministerkris, med anledning af det emottagande Santa Cruzi finansplan rönt i Cortes. Hans kolleger hafva nemligen förklarat sig vilja stå eller falla med denna finansplan. Man tror dock, att innan frågan förekommer i plenum, en sammanjemkning af åsigterna skall afböja krisen. Andra kammaren i Preussen har med stor majoritet förkastat en motion af grefve Schwerin, åsyftande att ålägga regeringen den förbindelsen att begära kamrarnes retrospektiva gamtvycke till ett regeringsbeslut af d. 26 Nov.

15 mars 1856, sida 3

Thumbnail