Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 mars 1856, sida 2

rade lord Palmerston som följer: Det är huset och landet bekant, att Osterrike för någon tid sedan, med Frankrikes och Englands samtycke, föreslog vissa artiklar såsom vilkor, de der skulle tjena till basis för ett fredsfördrag emellan de krigförande makterna. Dessa artiklar antogos af Ryssland i början med ett förbehåll, men senare, då Österrike förklarade sig dermed ej kunna vara belätet, fullkomligt obetingadt. Det var efter det diplomatiska språkbruket ett rent och simpelt antagande. Senare blefvo dessa artiklar upptagna i ett protokoll uti Wien, hvilket undertecknades af Englands, Frankrikes och Österrikes befullmäktigade. Turkiske gesandtens instruktioner hade, om jag icke misstager mig, icke inträffat i rättan tid. När konferensen sammanträdde i Paris, träffade man den öfverenskommelse, att första mötets protokoll, skulle upptaga detta föregående protokoll, såsom en del af handlingarne i denna första session och att det skulle förklaras, att Wienerprotokollet och de af Ryssland antagna artiklarne skulle hafva betydelsen och giltigheten af ett preliminärfredsfördrag och att de fullmäktige skulle, med förbigående af de vanliga formerna för ett särskilt preliminär-fredsfördrag, genast skrida till diskussionen af de andra frågorna, af hvilka det definitiva fördraget skulle bero. Så stå sakerna. På visst sätt har ett preliminärfördrag undertecknats, neml. så till vida, att de åberopade artiklarne tillagts betydelsen, värdet och giltigheten af ett sådant fördrag. Dock är det ej något formligt af de fullmäktige undertecknadt fördrag, hvilket tarfvar suveränernas ratifikation; men i grunden och verkligheten har dock ett preliminärfördrag blifvit undertecknadt På en ytterligare fråga af Disraeli, när undertecknandet ägt rum, svarade lorden: I förra veckan, jag vet icke så noga hvilken dag, men helt nyss. Morning Post säger, att undertecknandet af fredspreliminärerna bestämdt ägt rum lördagen den 1 och tillägger, att vilkoren äro identiska med de österrikiska propositionerna. Denna procedyr, yttrar bladet vidare, huru vigtig och tillfredsställande den än är, lemnar dock många frågor oafgjorda, hvilka oförtöfvadt måste blifva föremål för diskussion, på det att det definitiva fredsfördraget måtte komma till stånd. Globe anmärker härvid, att denna akt (undertecknandet af fredspreliminärerna) blott är den formella konsequensen af Rysslands antagande af fredspropositionerna. Desga propositioner hafva genom de fullmäktiges underskrifter förvandlats i fredspreliminärer. Det skulle vara ett misstag att antaga att propositionerna redan utvecklats i sina detaljer och det skulle vara förhastadt, att draga den slutsatsen, att ryska underskrifvandet af preliminärerna innefattade en öfverensstämmelse med de allierades tolkning af de särskilta punkterna. kongressen dock numera måste betraktas med misstroende, yttrar d. 7, att ju flera kongressna för fredsverkets strandande. Man läser vidare i samma blad: Utbytet af meddelanden emellan de fullmäktige och deras regeringar är ganska lifligt. Under det telegrafen arbetar, ila kurierna fram och tillbaka på jernvägarne. Till Berlin ankommo den 5 på aftonen tvenne af kejsar Alexanders adjutanter, Schouvaloff och Levascheff, och afreste på morgonen den 6 till Paris. Samma dag bekommo de engelske fullmäktige i Paris nya instruktioner. Den i Paris afslutade vapenhvilan gjordes bekant på Krim den 28 Febr. Följande dagen, d. 29 Febr., ägde vid Traktirbron en sammankomst rum emellan ombud från de krigförande armåerna, och alla fiendtligheter hade genast blifvit instälda. Commodore Watson, chef för engelska östersjöflottans avantgarde, har lemnat Kiels redd. Den nya samlingsplatsen för hans eskader är ön Mön, hvarifrån han skulle framtränga vidare, så snart islossningen det medgaf. Den 2 Mars hade LImperieuse afgått till Fårö. Till följe af spänningen emellan Persien och England, hvilken synes hafva tagit en ganska allvarsam vänning, hafva 2:ne engelska örlogsångare från Indien afsändts till persiska vikenför att skydda dei Persien befintliga eng. undersåters intressen och, i fall så behöfs, företaga fientliga demonstrationer emot schackens rike. Schackens hoftidning innehåller en förklaring, att förberedelser träffas att möta våld med våld. Trupper ha skickats till de provinser, som ligga längs persiska viken 46 nadra lonn. Pet tros att ene. IyIndep. Belge, hvars notiser från fredsmöten hällas, desto mera försvinna farhågor