Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 mars 1856, sida 1

Min käre grefve Raymond! Jag skrifver dessa rader ombord å Breton, för att nästkommande natt sjelf bära det till Vandrusens nybygge; men en hvitare hand än min skall öfverlemna det till er. I Detta fordrar genast en förklaring. Min besättning har gjort myteri mot mig! Skulle ni kuuna tro det? svårligen, men likväl är det rena sanningen. Jag är slaf under mina Bretagnare. För några dagar sedan begäfvo sig tvenne af mina matroser i land på Madura, för att hemta vatten. Dröm om deras förvåning, då de på en påle läste en kungörelse från Engels-ostindiska kompaniet, en kungörelse, som sätter ett betydligt pris på mitt hufvud! Den hedervärda lord Cornwallis ) är alldeles främmande för denna åtgärd; den är vidtagen att han, i allt som rör Surcouf, håller sig sträng vid sanningen. Denne hjelte var i verkligheten så stor, att han ej behöfver förherrligas af dikten. Alla fakta, som innehållas i brefvet, äro historiska. Jag begagnar tillfället, för att aflägga min tacksägelse till Robert Surcoufs familj för alla de prof på välvilja, jag rönt från densamma under utgifvandet af detta arbete. Jag har af den indiske hjeltens brorson, herr August Surcouf, begärt tillåtelse att dedicera denna bok till honom, och han har vänskapsfullt beviljat det. Ja, han har gjort ännu mer; han har från S:t Maio begifvit sig till Paris, för att göra min personliga bekantskap, och häruti har jag funnit en tillräcklig belöning för mitt arbete. 4 Förf:s not. ) Dåvarande engelsko guvernören i Ostindien. Öfvers. not.