Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 mars 1856, sida 3

Landkorten. CARLSTAD. Från Skoga i Ekshärad skrifves den 21 Februari: Vi ha här i Skoga under gårdagen haft visit af 2:ne Elgar, som lofverade tätt intill boningshusen på endast c:a 150 alnars afstånd hela dagen igenom och ehuru en mängd folk var ute och betraktade dem, visade de icke den ringaste räddsla, utan vankade så smått fram och åter, samt stodo ibland hela halftimman stilla på ett och samma ställe, och läto sig väl smaka af buskar som stodo i deras väg. Det var ganska intressant att se dessa ståtliga djur, hvilka sågos mera imponerande derigenom, att stället hvarest de hade sin promenadplats är en upphöjning framför gården. Den ene var en riktig buse, och ingen Hofvaoxe, som man säger, kan mäta sig med den uti storlek. Den andre, som var mindre, ville hvila sig emellanåt, och dervid observerades den egenheten, att så fort han lade sig ner i den djupa snön, kom den större elgen och helt varligt, jag må så säga vänskapligt med sina greniga horn stångade honom tills han måste gå upp och göra sin värda kamrat sällskap. Sålunda gick dagen tillända och endast det inträffande mörkret nödgade mig sluta observationerna på dessa sköna och stolta djur. — Mången skulle gerna velat helsa dem med en kula hvar, men det höga vitet frälste våra passagerare från arkebuseringen och nästan det tycktes som de vetat utaf att ingen vågade störa dem, enär de alldeles likt en blänkpatrull visade sig på de mest öppna och bäst sedda platserna emellen busksnåren.? I JÖNKÖPINGS Tidn. läses: vi hafva, thy värr! att omnämna en sorglig tilldragelse, som härstädes nyligen inträffat till följd af den farliga hundsjukdomen Rabies Canina. Den 7 Januari detta år blef extra Poliskonstapeln Sandström på torget här i staden biten utaf en af nämnde sjukdom angripen hund, som så våldsamt hängde sig fast vid karlens hand, att han genom andras biträde måste befria sig ifrån djuret. Genast begaf han sig till läkare, som brände såret, och trodde sig ändtligen säker för vidare olyckliga följder tills dess han sistl. Tisdag (26 febr.) plötsligt anfölls af det förfärligaste vansinne, yttradt uti våldsamt raseri, förställda anletsdrag, m. m. Sedan han blifvit till lasarettet afförd, fortfor raseriet med oförminskad häftighet till dess han på morgonen sistlidne gårdag (29 febr.) under rysliga plågor afled. Samma hund, som bitit denne man, bersan at han dödades, äfven ha bitit 2:ne andra er, å vika 5äge i ; i Norrköping.? en ene säges nu ligga sjuk i A KS na Den sorgligt ryktbare f. d. kyrkoherden SÅ Ekh lar inkommit till härvarande cellfängelse för undergående af 28 dygns vattenoch bröd-straff.