2 DCSASUAAC SAmma InvandnIngar, SVIN Bete ma blad, om jag ej irrar mig, en gäng förut, då denna fråga var på tapeten, är 1853, hade upptagit till vederläggning. Anmäkningen riktades hufvudsakligen mot inrättningen eller bolagets rätt att existera och sortera under aktiebolagen, hvilket framställdes såsom ytterst äfventyrligt, utan att likväl uttryckligen säga att det vore olagligt, i hvilket fall diskussionen hade kunnat inskränka sig härtill; nödvändigheten af solidarisk ansvarighet yrkades, och i sammanhang härmed underrättades man, att ett annat antal personer voro betänkta på, att till allmänhetens frälsande undan fasan af en aktiebank, bilda ett förslag till reglor för solidarisk ansvarighet. Detta gick också, hast Du mir gesehn, på några få dagar; allmänheten tackade Gud åt lyckan att bli upplyst om sin fara och klappade händerna åt den sednare patriotiska handlingen. Slutligen tramkom fostret och befanns vid närmare påseende vara — en sedelbank, d. v. s. en sådan som sjelf kan slå mynt, af papperslappar; med ett ord, just en sådan, till hvars undvikande man hade varit betänkt på att åstadkomma en förening, som skall röra sig med kontanta penningar, hvilka den icke gjort sjelf. Det är verkligen omöjligt att beskrifva hvad en del af börsen blef öfverraskad när den fann att saken hade på detta sätt blifvit mystifierad under de uppbyggligaste fraser om allmänna säkerheten; andra tego stilla derföre att de förut hade deltagit i skriket, andra åter hafva kanhända ännu icke genomskådat hela denna humbug. Det bör visserligen erkännas, att denna sednare plan är byggd på solidarisk ansvarighet af delegarne, d. v. s. en för alla och alla för en, på papperet; men vid närmare granskning finner man att det är just häruti som det fina består. Innan den solidariska ansvarigheten vidtager skall nemligen banken först utredas. Detta kan draga ut lika länge som med Malmö diskont, d. v. s. 30 å 40 år, och under tiden hindrar ingenting att aktier kunnat öfverflyttas, hypotheker utbytas så snart fara för bankens bestånd inträffat. Hvad den kontant insatta delen af aktierna angår, så kan aktieegaren genast få uttaga den såsom lån. o. s. v. Härmed må icke vara sagdt, att ej solidarisk ansvarighet, rätt tillämpad, d. v. s. om den gäller såsom proprie borgen eller såsom för egen skuld, lemnar en ökad säkerhet utöfver den som gifves af en aktiebank; men ingalunda så som här var meningen, och så som fallet tyvärr är äfven vid åtminstone en del af våra öfriga privatbanker. Nu skall det bli artigt att se, om en eller båda, eller ingenera af dessa banker blifva beviljade. Herr Lallerstedts bok om Skandinaviens närvarande ställning har nu utkommit i Paris. Den lär vara redigerad af en fransysk litteratör efter materialier, som hr Lallerstedt samlat och fått sig meddelade från flera håll. Att döma af ett utdrag, som stått i ndependance Belge och aftrycktes i Aftonbladet för i går, är den mycket devuerad, sÖoch man återfinner der i tryck ungefär samma sägner, som sistlidne höst sattes i omlopp här underhand, angående avancer, gjorda af svenska regeringen åt vestmakterna, deras köld dervid i början, o. 8 v. Det är möjligt att så kan förhålla sig, ehuru man måhända har skäl att fråga hr Lallerstedt på hvad sätt han blifvit invigd i de diplomatiska hemligheterna, eller med andra ord, såsom en viss ung grefve svarade om väderflöjeln, när man sade honom att han visade hvaråt vinden blåste: hur vet han det? I sådana fall är det åtminstone kinkigt att vilja spela auktoritet, utan att angifva sina källor. Således: om hr Lallerstedt säger: denna uppgift har jag fått mig tillsänd från vederbörande i Stockholm, när de fingo veta att jag tänkte utgifva en bok, eller: detta har baron Bonde eller grefve Bark sjelf kommit och hviskat till mig med tillsägelse att få trycka det; å la bonheur; men utan allt slags sådan verifikation eller om uppgifterna skola antagss blott och bart såsom Lallerstedtare, är det fara värdt, att de till slutet icke komma att gälla mycket mer än en så kallad Norstedtare, hvilket de, som spela kort, veta hvad det betyder. Den kongliga theatern går nu på upphällningen för den nuvarande direktören, som skall afträda, såsom förut är nämndt, den 1 April. Ännu har man icke minsta visshet om efterträdaren. För en tid sedan nämndes att kammarherren grefve C. A. Adlersparre, känd genom utgifvande af div. historiska skrifter, och såsom ästetisk författare och poet under namnet Albano, skulle komma i fråga, men det har åter tystnat. Dessutom har man hört nämnas en baron Klinkowström, kapten och nitisk ledamot af junkerpartiet på riddarhuset, samt öfverstelöjtnanten Rouget de St. Hermine, som i många år varit adjutant hos öfverståthållaren och allmänneligen anses såsom Spiritus Rector i — Söndaoshladat hr FA vard