ordnad folkbeväpning alltid hafva varit de styrande en nagel i ögat; men ännu aldrig har man gittat besvara frågan: huru utan en sådan ett verkligt national-försvar skall kunna åvägabringas. Ännu mera besynnerligt har vederbörandes system i afs. å sjöförsvaret förefallit. Det har för det sunda förståndet — och det är blott dess talan vi föra, ty vi göra ej anspråk på att bedömma sakerna från vetenskaplig synpunkt — framgtätt temligen klart, att Sverge aldrig kan upprätthålla en örlogsflotta, som kunde mäta sig med vare sig Rysslands eller Englands. Det har ock nu, i detta sista krig, visat sig, att när man i detta fall ej kan pregentera en jemngod styrka, blir den svagare örlogsflottan utan all nytta, om ej såsom medel att stänga inloppet till vissa hamnar, derigenom att skeppen sänkas ihafsbottnen. Våra små tillgångar synas derföre hafva tydligt föreskrifvit oss, att lägga all vår kraft på den mindre flottan, dets. k. skärgårdsvapnet. Denna meningsriktighet har ock vid flera tillfälJen blifvit på ett öfvertygande sätt ådagalagd, och har sednast utgjort föremålet för en högst sakrik och intressant afhandling), hvilken sedermera ledt till en ytterligare utveckling i en af Stockholms tidningar. Hvad det sunda omdömet alltid funnit så klart och påtagligt, har här, på både historiska, strategiska och ekonomiska grunder, blifvit ovedersägligt bevisadt. 7 Man har svårt att fatta huru en styrelse, som verkligen haft landets välfärd för ögonen, kunnat så länge förbise landets verkliga behof i båda nyssnämnda afseenden. Väl veta vi, att det lilla här i verlden ofta har öfvervigten öfver det stora, skenet öfver verkligheten, personliga intressen öfver statens, men ändock förefaller det otroligt, att man vid ordnandet af vårt försvarsväsen, såväl till lands som sjös, aldrig synes velat fatta det målet skarpt för ögat: huru skall Bverge kunna försvara sig? en fråga hvarpå ingenting mer eller mindre än vår nationella existens beror. I stället synes den frågan utgjort grunden för alla vår styrelses åtgöranden: hurunskall svenska armeen bäst presentera sig, i uniformer, i exercis, m. m.? Vi erkänna öppet, att vi ej förstå militära ämnen, men det behöfves ju icke för nyss fällda omdömen annat än ett någoriunda sundt, praktiskt förstånd. Och detta förstånd säger oss instinktlikt att det ligger något grundfalskt i vårt närvarande försvarssystem, ehuru vi ej förmå uppdaga det falska i dess detaljer. Det är icke rimligt, att ett folk skall uppoffra så oerhördt mycket af.sin ekonomiska kraft blott på en skenbild. Det är något o erhördt att vi, med sådana uppoffringar, skola behöft åratal på oss, för att blifva rustade att öppna ett krig, äfven i förbund med tvenne Europas mäktigaste nationer. Detta ämne hör till de många, under vårt närvarande styrelsesystem, som fylla fosterlandsvännens själ med djup bedröfvelse, så mycket bittrare, som man finner sig alldeles oförmögen att kunna utreda frågan i dess djup och fullständighet och dermed rentaf framtvinga en förändring. Vi sluta dessa anmärkningar med anförandet af följande, såsom oss synes, mycket sunda åsigter, uttalade i en till Aftonbladet insänd uppsats, af en insändare, som nämner sig: gammal f. d. militär. Denna behjertansvärda uppsats lyder sålunda: Med en vemodig känsla har förf. en och annan gång sett den, för hvarje svensk nedslående idn framkastas, att vårt land skulle sakna förmåga och kraft att kunna emotstå ett anfall från den sida, hvarifrån vi endast hafva att frukta ett sådant emot vår frihet. Ehuru förf. icke kan neka, att vårt försvar är i vissa delar organiseradt på en felaktig fot och innebär flera brister, anser han dock dessa, genom en allvarlig vilja och samdrägt emellan regering och folk, lätteligen kunna häfvas. Sedan förf. länge och förgäfves viäntat, att någon af nutidens vetenskapligt bildade krigare skulle omständligt och noggrannt söka utreda ett ämne af så stor vigt för fäderneslandet, har han, som på sednare åren måst träget egna sin verksamhet åt andra ämnen, ansett sig böra framlägga några, efter hans förmenande, vigtiga momenter, hvilka, om de icke ega annan förtjenst, möjligen kunna bringa under diskussion ett ämne, på hvars grundliga utredning beror to be or not to be.? ) Studier öfver Svenska Skärgårasflottans hi