Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 mars 1856, sida 1

De fridlöse på Java. Af Måry. b (Forts. fr. föreg. N:r.) — Jag? inföll Raymond, — jag tvifla om hennes . .,. Visst icke! jag har tillbringat mitt lif i Paris, der man i grund studerar qvinnorna .... Jag känner grefvinnan; hon är alltför vacker, för att icke vara. dygdig. Ni missförstod mig, Vandrusen .... Låtom oss tala allvar .. . — Allvar ha vi väl talat hela tiden, grefve Raymond? — Jag vill tala om vår duell, som jag väntar skall bli allvarsam nog. — Ack, jag fruktar detsamma. — Vi måste hitta på någon skicklig förevändning, för att rädda skenet. — Hvad beträffar att hitta på skickliga förevändningar, så vänta ingenting sådant af mig, sade Vandrusen — När det är fråga om att genom flit och arbete besegra naturen, så finner jag lätt nog hjelpmedel och genvägar, men jag förstår mig icke på sådana alldagliga finter, hvarmed folk drager hvarandra vid näsan. Jag vill hellre bli bedragen än bedraga. -Nå, jag skall nog sjelf finna en utväg, sade I Raymond. 4 — Godt. — Vandrusen, ni är den ende, som har förmånen att bli insläppt till grefvinnan. Ni går således dit